Ombyggnad av filter

ombyggnad av filter bild.png
 

Före åtgärd

Det stora filtret vid stålverket renar avgaserna från ljusbågsugnen och AOD-konvertern för att säkerställa låga utsläpp av bl.a. stoft. Filtret rensas med hjälp av tryckluft för att inte sättas igen. Historiskt har tryckfallet över filtret varit relativt högt, vilket har lett till hög elanvändning från fläktar samt tillfällen då stålverket blir rökigt på grund av för liten utsugskapacitet.
 

Åtgärd

Filtrets konstruktion byggdes om, vilket optimerade avgasflödet genom filtret. Utöver ombyggnationen optimerades också reningssystemet för att minska tryckfallet ytterligare. 
 

Resultat

Elanvändningen per utsugen normalkubikmeter rökgas minskade med 0,5 Wh.
 

Lönsamhet

Den minskade elanvändningen på cirka 3 GWh/år ger en återbetalningstid på cirka ett år.
 

Kontakt: Outokumpu Stainless

 
Posted on March 6, 2015 and filed under energieffektivisering.

Optimering av hydraulaggregat

Hydraulaggregat

Hydraulaggregat

Före åtgärd

Tre separata hydraulaggregat, två i varmslipen och ett i kallvalsverket, försörjer olika processer med hydraulkraft. Aggregaten i varmslipen, med fem pumpar vardera, har en installerad motoreffekt på 480 kW och aggregatet i kallvalsverket, fem pumpar, har en installerad effekt på 275 kW.
 

Åtgärd

Efter en installation av ackumulatorer och ventiler lyckades aggregatens installerade effekt i varmslipen minska från 480 kW till 135 kW och aggregatet i kallvalsverket minska från 275 kW till 110 kW.
 

Resultat

Åtgärderna medför att motorerna utnyttjas effektivare med en minskad tomgång som resultat. Elanvändningen till aggregaten i varmslipen minskade med cirka 750 MWh/år och aggregatet i kallvalsverket minskade elanvändningen med cirka 360 MWh/år.
 

Lönsamhet

En minskad elanvändning på 1110 MWh/år. Investeringen i varmslipen beräknas återbetala sig efter ett år och investeringen i kallvalsverket beräknas återbetala sig inom sex månader.

 
Ackumulatorer

Ackumulatorer

Posted on March 6, 2015 and filed under hjälputrustning.

Avstängning av 70-bars system i BBV

Före åtgärd

Det finns ett 70-bars system för att spola bort återbildat glödskal efter glödskalsspolningen med 160-bars systemet men före par 1 i färdigvalsningen. Systemet installerades i samband med installationen av det nya förparet år 1999. Pumparna, 2 st, har märkdata 300 m³/h, 700 mvp och motorerna har märkeffekten 800 kW/st. Vid normal drift körs en av pumparna på dellast. Varvtalet regleras med frekvensomriktare.
 

Åtgärd

Mätningar och analyser av 70-barssystemet samt efterföljande diskussioner inom Bredbandverket resulterade i beslutet att helt enkelt ta systemet ur drift. En del omprogrammeringar av processtyrsystem var nödvändig. Den gjordes med egen personal.
 

Resultat

Elförbrukningen upphörde förstås liksom underhållskostnader för systemet.
Åtgärden resulterade i minskade elkostnader med cirka 0,5 miljoner kronor per år.
 

Lönsamhet

Kostnaderna för att kunna stänga av systemet handlar om cirka 20 000 kronor. Åtgärden har en mycket hög lönsamhet. Återbetalningstiden är fem dygn.

 
Motorer och pumpar i 70-bars systemet. Till höger, uppmätt eleffekt till motorerna

Motorer och pumpar i 70-bars systemet. Till höger, uppmätt eleffekt till motorerna

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Avstängning av hydraulik och belysning vid driftstopp

Före åtgärd

Hydrauliksystem i anslutning till produktionsutrustningar var i drift kontinuerligt, dvs. även när produktionen stod stilla. Detta är vanligt förekommande på alla stålföretag. Motiven brukar vara att oljan måste hållas varm, att det kan finns osäkerheter om produktionsstarten fördröjs av startproblem med hydraulsystemen eller andra mer eller mindre väl underbyggda skäl. Belysning har varit tänd hela tiden för så har det alltid varit.
 

Åtgärd

Som ett led i effektiviseringsarbetet togs två stycken A4-blad fram till två olika maskiner. På A4-bladen uppmanades personalen att stänga av hydrauliksystem och släcka belysningen vid de tillfällen som man inte producerade eller det var produktionsunderhåll. Bladen placerades i respektive maskin.
 

Resultat

Resultatet blev besparingar på cirka 200 000 kronor per år. Avstängning i den ena maskinen (skärverk) minskade elkostnaderna med cirka 90 000 kronor och den andra (valsverk) minskade elkostnaderna med cirka 110 000 kronor.
 

Lönsamhet

Kostnaden för åtgärden var en arbetsinsats på några timmar. Lönsamheten är därför extrem hög och payoff-tiden handlar om några dagar.

 
Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Behovsanpassning av utsugsfläkt till kylhuv

Före åtgärd

Efter stränggjutning av stål kyls gjutlådorna ner för att sedan prepareras före ny gjutning. Dessa ställs i en vändare där man tippar ur slaggen som är kvar efter gjutning. Sedan körs en kylhuv fram över gjutlådan och huvfläktarna slås på. Från denna huv evakueras den varma luften ut via en frånluftsfläkt som tar 14,5 kW el från nätet. Frånluftsfläkten stängdes nästan aldrig av utan hade drifttid på cirka 8200 timmar/år.
 

Åtgärd

En vippströmbrytare som känner av kylhuvens rörelser monterades, samt en timer förinställd på tre minuter.
 

Resultat

Frånluftsfläkten startar då huven körs fram och stannar tre minuter efter att huven körts bort och inget behov finns. Drifttiden beräknas ha sjunkit till cirka 2830 timmar/år.
 

Lönsamhet

Kostnad för att genomföra åtgärden var cirka 5 000 kr. Energivinsten av åtgärden blir 41 MWh/år och en payoff på cirka tre månader.

 
Vänstra bilden visar utsuget. Den högra utsugsfläkten på taket.

Vänstra bilden visar utsuget. Den högra utsugsfläkten på taket.

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Byte av spolventil till södra rampen i BBV

Före åtgärd

I samband med en analys av 160-bars systemet för glödskalsspolning inom Bredbandverket mättes och loggades flödet ut till Södra rampen (före färdigvalsningen). Mätningen skedde efter den blå hydraulmanövrerade spolventilen. Mätningarna visade att flödet ut till rampen vid spolning var cirka 400 m³/h och att när inget band spolades var läckaget genom ventilen, inklusive förfyllnadsvatten som leds förbi ventilen i ett 12 millimeter rör, cirka 130-140 m³/h.
 

Åtgärd

Spolventilen byttes mot en nyrenoverad spolventil.
 

Resultat

Läckaget, inklusive förfyllnadsvattnet, minskade från 130-140 m³/h till 1-9 m³/h. Flödet på 130-140 m³/h kommer från systemet som har ett tryck på cirka 150 bar. Eleffekten som krävs för att trycksätta 135 m³/h från 5 till 150 bar är cirka 750-800 kW. Det betyder en elkostnad på 775 kW · 0,6 kr/kWh = 465 kr/h. Om man ansätter att produktionen nu är cirka 1100 band/vecka och varje band tar två minuter att spola i Södra rampen betyder det att den totala spoltiden är 37 h/vecka. Om man vidare antar att HT-systemet är avstängt 24 h/vecka betyder det att den totala tiden läckage förekommer till Södra rampen är 168-37-24 = 107 h.

Läckaget medför onödiga elkostnader på 465 kr/h · 107 h/vecka = 50 000 kr/vecka. Med en drifttid på 40 veckor/år blir kostnaden för läckaget 2 miljoner kr/år.

Åtgärden resulterade i minskade elkostnader med cirka 2 miljoner kronor per år.
 

Lönsamhet

Byte och renovering av en spolventil kostar cirka 30 000 - 40 000 kronor. Åtgärden har en mycket hög lönsamhet. Återbetalningstid cirka sex dagar.

 
Spolventil för södra rampen. Till höger, mätning av flödet till södra rampen

Spolventil för södra rampen. Till höger, mätning av flödet till södra rampen

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Byte från elvärmda aerotemprar till vattenvärmda

Före åtgärd

Många av verkets produktionslokaler värms både med värme som avges från produktions-utrustningar och med elvärmda aerotemprar placerade på väggarna.
 

Åtgärd

Höga elpriser motiverade insatser för att värma lokalerna med billigare energi än el. Den lösning som valdes var att bygga upp ett hetvattensystem och byta ut de elvärmda aerotemprarna mot vattenvärmda aerotemprar. I de nya aerotemprarna styrs fläktens varvtal av temperaturen i lokalen så att låg lokaltemperatur ger högt varvtal och stor värmeavgivning.

Hetvattnet produceras i en oljeeldad panna men planerna är att hetvattnet ska produceras av spillvärme från ugnar, kyllåda m.m.
 

Resultat

Elanvändningen för lokaluppvärmning har minskat med 720 MWh/år vilket motsvarar cirka. 430 000 kr/år om elenergin värderas till 0,60 kr/kWh. Kostnaderna för att producera värme i oljepannan är cirka 300 000 kr/år. Kostnadsminskningen är cirka 130 000 kr/år.
 

Lönsamhet

Investeringen i hetvattensystem, aerotemprar, reglerutrustning etc. var cirka
450 000 kronor. Payoff-tiden för åtgärderna blev cirka fyra år.

 
Aerotemper som värms med hetvatten.

Aerotemper som värms med hetvatten.

 
Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Energivärdar hos Fagersta Stainless AB

Texten nedan är baserad på intervjuer med totalt 6 personer inom FSAB den 9/6-2010.

FSAB införde under 2006 energivärdar (nedan förkortad till e-värd) i varje produktionsavdelning, totalt 14 stycken. De flesta är operatörer i produktionen. I dagsläget, juni-2010, finns tio e-värdar. Minskningen med fyra stycken beror på pensionsavgångar och uppsägningar.
 

Hur arbetar energivärdarna?

Arbetsuppgifterna är: vardagligt handhavande av energianvändningen på egna avdelningen, minimera energislöseri, föreslå och fånga upp förbättringsförslag, medverka i energironder och delta i energimöten. E-värdarnas funktion kan jämföras med skyddsombudens. Arbete med fokus på bara energi kan uppgå till cirka 0,5-1 tim/dag. All dokumentation, kommunikation etc. för att ”hålla igång” e-värdarna sköts av en energihandläggare som på heltid jobbar med energianvändningsfrågor inom hela företaget. Fyra gånger per år har energihandläggaren ”energironder” på varje avdelning med ansvariga där e-värdar har en central roll (jämförbart med skyddsronder). Då görs en rond inom avdelningen, energianvändning studeras och möjliga förbättringar diskuteras. Genomförda åtgärder redovisas och handlingsplaner fastläggs.
 

Förutsättningar för att systemet med Energivärdar ska fungera bra

De viktigaste förutsättningarna är att e-värden ska:

  • vara genuint engagerad, kunna ”ta” folk
  • ha goda kunskaper om produktionen
  • kunna tala klarspråk om eventuellt slöseri
  • vara beredd att ”tjata” så mycket som behövs för att ändra beteenden och rutiner.

En stor portion humor underlätta arbetet avsevärt. Vidare måste e-värden sakna prestige och kunna be om ursäkt om något blir fel. Energihandläggaren har täta kontakter med e-värdarna vilket är mycket viktigt för en bra verksamhet. Kontakterna bekräftar det stora intresset och uppskattningen av e-värdarnas insatser. Produktionschefen måste vara positiv till aktiviteter för att minska energikostnaderna och samarbetet med e-värden måste fungera.

Energivärdarna är välinformerade om PFE programmet och FSAB:s åtagande, om ELS (energiledningssystemet) och om hur viktigt det är att stoppa energislöseriet. Lägeskontroller dvs. oanmälda inspektioner på alla avdelningar för att studera om energislöseri förekommer görs under två söndagar per år av energihandläggaren tillsammans med en av e-värdarna. Resultatet dokumenteras med text och foto och läggs ut på Intranet kompletterat med en underhållande text som inbjuder till läsning där ris och ros delas ut till de olika avdelningarna.
 

Viktiga erfarenheter

Några personer anmälde direkt intresse för att vara e-värd och dessa arbetar målmedvetet. Andra tog uppdraget med måttlig entusiasm och arbetet går på ”halvfart”, delvis beroende på att samarbetet med produktionsledningen inte alltid fungerar bra. Det kan ta förvånansvärt lång tid innan åtgärder genomförs. Men genom bra uppföljning och dokumentation tappas inga åtgärder bort och de blir till slut genomförda. Efter fyra år är de enkla åtgärderna hittade och i många fall åtgärdade. Nya åtgärder kräver ofta investeringar och det behövs utredningar för att kunna presentera bra beslutsunderlag.

Insatserna måste nu fokuseras alltmer mot produktionsutrustningar och mindre mot mediasystem, belysningar, portar etc. En viktig kontinuerligt uppgift för e-värdarna är att se till att man inte ”tappar greppet”, dvs. att inte den onödiga energiförbrukningen ökar igen. 

Diskussioner med tre energivärdar visar bland annat att: 

  • Det är mycket värdefullt att ha kontaktpersoner på varje produktionsavdelning som hela tiden finns på plats och kan bevaka energifrågorna och diskutera med arbetskamraterna.
  • Det är mycket viktigt att genomföra en åtgärd och sedan börja med nästa. Det går inte att försöka göra allt samtidigt eftersom risken är att inget blir slutfört. Viktigt att arbeta med åtgärder som har betydelse, annars riskerar effektiviseringsarbetet att betraktas som lite löjligt.
  • Det kan vara lättare att få med grabbarna på golvet i ”energitänket” än produktionsledningen.


Alla tre tycker att arbetet som e-värd är roligt och de känner att de bidragit till både besparingar och att alla i produktionen nu är mycket mer medvetna om energi än för 4 år sedan. E-värden blir sammankopplad med allt som har med energi att göra. Om t.ex. en brytare för belysningen går sönder så att belysningen inte kan tändas tolkas det som att Energivärden (även kallad energiminister, energiguru etc.) har släckt lyset och det kan generera ”spydiga kommentarer” som energivärden måste tåla och kunna bemöta – helst med humor.
 

Är verksamheten med energivärdar lönsam?

Ja, utan tvekan! Det är dock inte lätt att särskilja hur mycket av företagets totala besparingarna på cirka 4,2 miljoner kr/år som e-värdarna bidragit med men utan deras insatser hade besparingarna varit mycket mindre och det uppenbara energislöseriet skulle ha fortsatt. Det går inte att räkna payoff-tid på allt. Sunt förnuft och ett stort antal genomförda åtgärder är otroligt viktiga.
 

Tankar om framtida förändringar

Kanske annonsera ut e-värdskapet internt inom avdelningen. Då får alla möjlighet att söka. Nu erbjuds möjligheten till den som hörs och syns och som antas vara lämpligast. Mätaravläsningar bör göras i ökad omfattning. Nu görs avläsningar av elmätare en gång per månad. Det kan vara lämpligt att ha möten där samtliga energivärdar deltar. Hittills har möten hållits avdelningsvis. Det finns önskemål från e-värdarna om att möten ordnas där uppnådda resultat presenteras, kommenteras och diskuteras med avdelningspersonalen. Att bara få stapeldiagram på en anslagstavla känns lite torftigt. Energivärdarna bör få energiutbildning och bör även få ökade möjligheter att delta i energiträffar på andra verk, t.ex. teknikträffar inom projektet ENET-Steel. Någon form av uppskattning för deras insatser är berättigad. Utökade möjligheter att mäta och logga många olika parametrar i såväl produktion som hjälpsystem skulle underlätta fortsatta effektiviseringsinsatser.

 

Kontakt: Fagersta Stainless AB

 
Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Förändringar av motorkylningen inom Tandem

Före åtgärd

De stora valsmotorerna i tandem måste kylas med luft som har en temperatur mellan 16 och 18 °C. Fläktar används för att få luften att strömma genom motorernas kylkanaler. Om uteluften som används för motorkylningen är för kall måste den värmas med fjärrvärmevatten och om den är för varm måste den kylas med älvvatten. Under driftstopp står motorerna stilla men kyls hela tiden. Motorernas strömriktare är i drift även under driftstoppen.
 

Efter åtgärd

Vid driftstoppen stoppas nu manuellt, i nedan angiven ordning:

  1. motorventilationens fyra stycken fläktar för uteluft med total kapacitet på 440 000 m³/h
     
  2. utsugsfläktar, två stycken med sammanlagd kapacitet 250 000 m³/h
     
  3. ställverksventilationens fläkt. Denna medför automatiskt stopp på motorernas strömriktare.

Vid en mätning, när utomhustemperaturen var cirka 0 °C, minskade eleffekten med cirka 600 kW och värmeeffekten från hetvattennätet med 2400 kW när fläktarna stängdes av. Systemen startas några minuter innan valsningen påbörjas igen.
 

Resultat

Den energibesparing som uppnås genom att fläktarna stängs av varierar med utomhusluftens temperatur. Om uteluften är för kall uppstår besparingar dels av värme från fjärrvärmenätet, dels av el för drift av luftfläktarna. Om uteluften är för varm erhålls besparingar av el för fläktdriften och den el som åtgår för pumpning av det älvvatten som används till kylningen. Besparingen i kronor beror förstås även av hur lång tid som fläktarna är avstängda. 

Nedan beräknas besparingen i kronor per år med rimliga antaganden:

Elkostnadsbesparing: 600 kW · 10 h/v · 50 v/år · 0,6 kr/kWh = 180 000 kr/år
Värmekostnadsbesparing: 2400 kW · 10 h/v · 15 v/år · 0,15 kr/kWh = 54 000 kr/år
 
Total besparing cirka 230 000 kronor per år
 

Lönsamhet

Åtgärden omfattar endast ändring av rutiner. Mycket hög lönsamhet.

 
Två av fyra fläktar för motorkylningen. Till höger hetvattenbatterier för luftvärmningningen

Två av fyra fläktar för motorkylningen. Till höger hetvattenbatterier för luftvärmningningen

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Lägre maximal eleffekt till verket ger lägre nätavgift

Före åtgärd

Verket hade en abonnerad eleffekt på 14 MW och utnyttjade denna till fullo vid samtidig start av stora elkrävande utrustningar. Kostnaden för abonnemanget (som utgör en viktig del i nätavgiften) var 213 kr/kW och år.
 

Åtgärd

Förbättrad kommunikation infördes mellan driftcheferna så att starterna av elkrävande utrustningar ej sker samtidigt. Kommunikation sker med ledningsgruppen för produktion varje vecka. I normala fall räcker det att start av viss utrustning flyttas cirka 30 minuter i tiden.
 

Resultat

Den abonnerade eleffekten har kunnat sänkas till 10 MW, dvs. med 4 MW. Detta betyder en kostnadssänkning med 4000 kW · 213 kr/kW = 852 000 kr/år.
 

Lönsamhet

Åtgärden har inte krävt några investeringar och lönsamheten är mycket hög. Med en rimlig värdering av egen arbetstid handlar payoff-tiden om uppskattningsvis några dagar.

 
Översiktsbild över högspänningsnätet som visar effektförbrukningen momentant

Översiktsbild över högspänningsnätet som visar effektförbrukningen momentant

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Lägre varmhållningstemperatur i ugn

Före åtgärd

En gasoleldad ugn (DST-ugnen) används för glödgning av trådringar. Ugnen har måtten L= 37m, B = 2,3 m, H = 2,1 m och är utrustad med 38 stycken brännare med en sammanlagd installerad effekt på 11,6 MW. Ugnens drifttempertur är 850-1100 °C.

Ugnen måste varmhållas under produktionsstopp för att isolermaterialet i valv och väggar inte ska utsättas för termiska belastningar och risk för sprickbildningar i materialet. Enligt driftinstruktionen skulle ugnen varmhållas vid 800 °C.
 

Åtgärd

En kritisk granskning av rekommendationen på 800 °C reste frågetecken och beslut togs om att successivt sänka varmhållningstemperaturen för att undersöka om varmhållningstemperaturen kunde sänkas.
 

Resultat

Varmhållningstemperaturen kunde sänkas till 600 °C utan några negativa konsekvenser. Den lägre temperaturen resulterade i att gasolförbrukningen minskade med 1,5 GWh/år vilket motsvarar cirka 0,5 miljoner kr/år.
 

Lönsamhet

Åtgärderna har genomförts av egen personal och utan några investeringar. Lönsamheten är därför mycket hög. Payoff-tiden uppskattas till cirka en halv månad.

 
Utloppsänden på en dusch strax efter DST-ugnen

Utloppsänden på en dusch strax efter DST-ugnen

 
Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Ombyggnad av schaktpumpsystem i Renströmsgruvan

Före åtgärd

Vatten som läcker in i gruvan måste pumpas bort. I gruvan fanns totalt fem pumpstationer som pumpade upp vatten från 850-metersnivån till marknivån. Där behandlas vattnet i reningsverk före utsläpp till omgivande vattendrag. Gruvans övre pumpstation, på 250-metersnivån, var från tidigt 60-, 70-tal och hade hög elförbrukning. En förstudie visade att en effektivisering var möjlig genom att ändra avståndet mellan pumpstationerna i schaktet från 250 till 400 meter.
 

Åtgärd

Pumpstationerna på 250-metersnivån och 400-metersnivån ersattes med en ny pumpstation på 400-metersnivån. Den nya stationen utrustades med 2 st. ITT-pumpar MP65 (kapacitet 116 m³/h per pump) och två stycken 132 kW ABB-motorer med frekvensomriktare för att möjliggöra varvtalsreglering. Det finns också en reservpumplinje på samma nivå. Det maximala vattenflödet som måste pumpas bort är 120 m³/h.
 

Resultat

Total elförbrukning i de gamla pumpstationerna uppmättes till cirka 1800 MWh/år. Mätning efter åtgärderna visade att elförbrukningen för pumpningen hade halverats till cirka 900 MWh/år.
 

Lönsamhet

Investeringskostnaden var 2,1 miljoner kronor. Om man vid beräkning av payoff-tiden enbart tar hänsyn till elkostnadsminskningen blir payoff-tiden cirka åtta år. Andra viktiga fördelar som uppnåddes var ett jämnare flöde till reningsverket och lägre underhållskostnader. Dessa fördelar är dock svåra att värdera i kronor.

 
Pumpstationen på 400 metersnivån med tillhörande ställverk

Pumpstationen på 400 metersnivån med tillhörande ställverk

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Reglering av tryckluft till slampressar

Före åtgärd

Torkning av sligen i anrikningsverket G1A sker i fem stycken s.k. pressluftfilter. Den våta sligen pressas samman med hjälp av ett hydraulsystem och samtidigt blåses tryckluft från en kompressor in i pressen. Tryckluften släpptes in helt oreglerat i pressen och det fanns ingen mätning av volymen tryckluft som förbrukades.
 

Åtgärd

Kompressorerna försågs med frekvensomriktare för att kunna reglera varvtalet. Vidare gjordes ombyggnader av styrsystemen för pressarna för att få optimal styrning av tryckluftsförbrukningen. Vid ombyggnaden fanns fem pressar som samtliga då byggdes om. I dag finns sju. pressar samtliga utformade med styrning av tryckluften.
 

Resultat

Elförbrukningen till kompressorerna mättes före och efter åtgärderna. Resultatet blev att elförbrukningen minskade med cirka 730 MWh/år, vilket är praktiskt taget en halvering av elförbrukningen.
 

Lönsamhet

Investeringskostnaden var 105 000 kronor och payoff-tiden blev 0,6 år. Detta är en av de lönsammaste energiåtgärder vi genomfört.

 
Press 5 under drift. Styrventil för tryckluft undre bilden till vänster

Press 5 under drift. Styrventil för tryckluft undre bilden till vänster

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Rekuperatorbyte i Mediumvalsverkets stegbalksugn

Före åtgärd

I ugnen användes Eo5 LS som bränsle. Rekuperatorn var konstruerad för medströms värmeväxling och var byggd med dyra rör som hade högt korrosionsmotstånd. Allt för att inte rören i rekuperatorn skulle bli så varma att vanadinbeläggningar på ytan skulle medföra svåra korrosionsproblem. Före semestern 2010 var rekuperatorn som varit i drift de senaste tio åren sliten och effektiviteten hade minskat. Ett byte av rekuperator hade förberetts till semesterstoppet.
 

Åtgärd

Den nya rekuperatorn var konstruerad för korsvis värmeväxling vilket ger högre temperatur på förbränningsluften till brännarna och därmed minskad bränsleförbrukning i ugnen. Den högre temperaturen på förbränningsluften, och därmed även högre temperatur på rekuperatorrören, kunde accepteras trots att rekuperatorn var byggd med rör som var avsevärt billigare än i tidigare rekuperatorer. Detta var möjligt eftersom man för cirka två år sedan bytt oljekvalitet till Eo3 LS som inte innehåller vanadin.
 

Resultat

Oljeförbrukningen i ugnen har minskat med cirka sju % (vid lika stort värmt tonnage). Driftförhållandena i ugnen har förbättrats. Den nya rekuperatorn kostade mindre än hälften av vad den gamla kostade. En del ombyggnader av bl.a. luftkanaler blev förstås nödvändiga vid byte från medströms- till korsströms värmeväxling.
 

Lönsamhet

Återbetalningstiden för rekuperatorbytet är cirka två år.

 
Den nya rekuperatorn ovanpå ugnen

Den nya rekuperatorn ovanpå ugnen

 


Kontakt: Ovako, Oy AB

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Sänkning av temperaturen i avfrostningsbad nr 2

Före åtgärd

Avfrostningsbadet används för att ta bort frostbeläggning och snö från rören innan de läggs på lager. Detta för att inte rören/ämnen skall rosta (de som inte är höglegerade) och för att vatten från snö och is inte ska droppa på färdiga lagerlagda rör/ämnen. Temperaturen i badet ska vara inställd på 60 °C men uppmättes till cirka 75 °C. Motivet för denna högre temperatur var att det inte ska ta så lång tid att frosta av rör/ämnena samt att eliminera risken för legionella i badet. Badet slogs på i början av oktober och stängdes av i mitten av april. Ånga tillfördes hela tiden för att kompensera dels för värmeförluster från badet, dels för temperaturfall på cirka 1,5 °C vid doppning av rör/ämnen. Badet saknade dessutom ångfälla och är inkopplad som sista förbrukare i en ångledning så det gick inte att stänga av ångan då frysrisk fanns vintertid.
 

Åtgärd

Badet fylls med kallt vatten på hösten och man låter badet själv inta rumstemperatur 20 °C, som är den nya badtemperaturen. Den befintliga termostatstyrda ångventilen ersattes av en mjuköppnande on/off-ventil, en ångfälla monterades samt en styrenhet till en on/off brytare med timerfunktion inställd på cirka tio minuter. Vid avfrostning av mycket kalla ämnen öppnas ångtillförseln via en knapptryckning av operatören efter att ämnena sänkts ned i badet och stängs när operatören trycker på knappen igen, alternativt stängs automatiskt efter tio minuter.
 

Resultat

Ångförbrukningen för varmhållning av badet eliminerades. Energi, motsvarande den energi som upptas av de kalla ämnena från badet, måste tillföras med ånga för att hålla badtemperaturen konstant.
 

Lönsamhet

Kostnad för att genomföra åtgärden var cirka 55 000 kronor. Energivinsten av åtgärden blir 405 MWh/säsong och payoff-tiden är cirka tre månader.

 
Resultatet av en termografering vid badning av ämnen, före åtgärd

Resultatet av en termografering vid badning av ämnen, före åtgärd

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Södra pumpstationen tagen ur drift

Före åtgärd

Kylvatten pumpas från Kolbäcksån till verket med hjälp av två stycken pumpstationer, den norra och den södra. I södra delen av verksområdet levererades en liten del av kylvattnet till ett närbeläget företag. Södra pumpstationen är utrustad med två varvtalsreglerade pumpar som drivs av elmotorer med märkeffekten 160 kW.
 

Åtgärd

Trycket på kylvattnet har under många år varit cirka sex bar men under 2007 började man successivt sänka trycket och det visade sig att ett tryck på 5,1 bar var tillräckligt. Det närbelägna företagets verksamhet upphörde under 2008 och därmed även dess kylvattenförbrukning. Sammantaget gjorde dessa förändringar det möjligt att helt enkelt stänga av södra pumpstationen i november 2008.
 

Resultat

Under 2009 minskade elförbrukningen för kylvattenpumpning till verket med 500 MWh vilket motsvarar 250 000 kronor om elenergin värderas till 0,5 kr/kWh.
 

Lönsamhet

Åtgärderna har genomförts av egen personal och utan några investeringar. Lönsamheten är därför mycket hög. Payoff-tiden uppskattas till cirka en månad.

 
Pumparna i södra pumpstationen

Pumparna i södra pumpstationen

 
Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Temperaturstyrning av ridåfläktar vid 6 portar

Före åtgärd

Ridåfläktarna startas när porten öppnas och stoppas när porten är helt stängd. Fläktarna har till uppgift att förhindra att stora mängder utomhusluft dras in i lokaler vid portöppningar. På försommaren stängdes fläktarna av helt (dvs. aldrig i drift) när man i produktionen tyckte att temperaturen ute var tillräckligt hög och att luftflödet in i lokalen kunde accepteras. På hösten slogs de på (i drift då port är öppen) då man ville undvika att få in kall utomhusluft. Detta innebar att fläktarna var avslagna vid portöppningar ungefär från 15 maj till 15 september, dvs. under fyra månader. Under åtta månader var de i drift vid portöppningar.
 

Åtgärd

Montering av automatik som gör att ridåfläktarna startar vid portöppning endast om temperaturen utomhus är lägre än +11 °C och värme tillförs för uppvärmning av lokalen.
 

Resultat

Ridåfläktarna startar bara vid behov i övrigt står de still. Eftersom fläktar även låter illa när de körs blev arbetsmiljön lite trevligare varma vår- och sensommardagar när fläktarna inte kördes alls.
 

Lönsamhet

Installationskostnad för denna åtgärd blev 6 · 4500 kronor. Energiförbrukningen uppmättes till 6 · 404 kWh/dygn före åtgärd. Beräkningar gjorda på elförbrukningen efter åtgärder visade att besparingen blir cirka 98 MWh/år. (Vid beräkningarna har hänsyn tagits till bl.a. användarfrekvensen av ridåfläktarna samt en jämförelse av väderdata 5 år tillbaka i tiden.) Payoff-tiden för åtgärderna på dessa 6 portar är något kortare än 1 år.

 
Bilden till vänster visar ridåfläktar på båda sidor om porten. Bilden till höger visar temperaturgivar/styrenhet monterad på yttervägg. Inställningen av temperatur görs enkelt med en skruvmejsel under locket på givaren.

Bilden till vänster visar ridåfläktar på båda sidor om porten. Bilden till höger visar temperaturgivar/styrenhet monterad på yttervägg. Inställningen av temperatur görs enkelt med en skruvmejsel under locket på givaren.

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Tidsstyrning av motorvärmare

Före åtgärd

Industriområdets parkeringsplatser har motorvärmaruttag till personalens och besökarnas bilar. Personalens motorvärmare används alla veckans 168 timmar eftersom produktionen körs kontinuerligt. Detta gäller under de kalla månaderna november, december, januari, februari och mars. Övriga månader används inte motorvärmarna. Detta betyder att den årliga drifttiden per uttag var 3360 timmar. Med ett genomsnittligt effektuttag på 1 kW blev elförbrukningen 3360 kWh/år och uttag.
 

Åtgärd

Genom att investera i tidsstyrda motorvärmaruttag som kopplas in en timme före avresan reducerades drifttiden från 168 till 21 timmar per vecka. Elförbrukningen per år minskade från 3360 kWh per uttag till 420 kWh per uttag.

Resultat

Energibesparingen för varje motorvärmare blev 2940 kWh/år och totalt  658 560 kWh/år på 224 stycken uttag.
 

Lönsamhet

Den totala investeringen var 310 000 kronor och payoff-tiden cirka 1,3 år.

 
Till vänster visas ett gammalt motorvärmaruttag och till höger den nya modellen där man med knapparna – och + kan ställa in avresetiden separat för varje uttag.

Till vänster visas ett gammalt motorvärmaruttag och till höger den nya modellen där man med knapparna – och + kan ställa in avresetiden separat för varje uttag.

Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Tätning av läckor i tryckluftsystemet

Före åtgärd

Tryckluften som förbrukas inom industriområdet i Degerfors produceras av tre stycken Atlas-Copco-kompressorer av typen ZR5. Elförbrukningen uppgick till cirka 6344 MWh/år 2004.
 

Åtgärd

Man började göra ronder för att upptäcka och därefter täta läckor. Ronder görs två gånger per år. Både ronder och tätning av läckor görs med egen personal.
 

Resultat

Diagrammet nedan visar att elförbrukningen i kompressorerna var 6344 GWh år 2004 till 5076 MWh år 2007. Det betyder minskade elkostnader med 621 000 kronor år 2007 med ett elpris på 49 öre/kWh.
 

Lönsamhet

Externa kostnader var cirka 15 000 kronor för inköp av utrustning för läcksökningen. Egen arbetstid för att täta läckorna är inte redovisad men det råder ingen tvekan om att insatserna har varit mycket lönsamma. En tystare arbetsmiljö på grund av minskat buller från läckagen har fåtts “på köpet”.

 
Diagrammet visar elförbrukningen i MWh för tryckluftproduktionen åren 2004 till och med 2010. År 2008 investerade vi i ytterligare en varvtalsstyrd kompressor för att sänka elförbrukningen.

Diagrammet visar elförbrukningen i MWh för tryckluftproduktionen åren 2004 till och med 2010. År 2008 investerade vi i ytterligare en varvtalsstyrd kompressor för att sänka elförbrukningen.

 
Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.

Varvtalsreglering av fläktar för utsug av ånga

Före åtgärd

Flytande stål gjuts kontinuerligt till färdiga stålämnen i stränggjutverket. Vid gjutning besprutas och kyls stålytan med vatten. Vattnet förångas och evakueras av två fläktar som blåser ut ångan över tak genom två separata system. Motorernas märkeffekter var 55 kW/st. Fläktarna var utrustade med spjällreglering som inte fungerat på många år. Det har dessutom varit svårt att starta fläktarna efter produktionstopp pga. stora startströmmar. En energianalys gjordes för att få fram eleffektbehovet vid normal drift. Analysen visade att fläktarna drog cirka 10 % mer effekt när de var i drift mellan gjutningar, dvs. när det inte fanns något behov av fläktarna. Orsaken var att när endast luft drogs ut genom fläktarna erhölls inte det starkare självdraget i kanalen som vid normal drift orsakas av värmen i ångan.
 

Åtgärd

Två nya motorer, märkeffekt 55 kW/st, med högsta energiklass IE3 och två frekvensomriktare installerades. Varvtalet på fläktarna styrs nu ned, mellan gjutningarna och under produktionsstopp, när ingen ånga bildas.
 

Resultat

Elförbrukningen minskade med 300 MWh/år. Värmeförbrukningen i lokalen har också minskat då mindre volymer varm luft sugs ut från lokalen under perioder när ingen ånga bildas. Denna minskade värmeförbrukning har inte värderats. Det minskade underhållet på ångutsugssystemet har inte heller värderats.
 

Lönsamhet

Payoff-tiden för motorbyten och frekvensomriktare är cirka två år. Om hänsyn tas till minskad värmeförbrukning och minskat underhåll blir payoff-tiden ännu kortare.

 
De nya fläktmotorerna

De nya fläktmotorerna

 
Posted on May 15, 2014 and filed under energieffektivisering.