Posts filed under byggnader

Ökad trivsel genom byte av kvicksilver till keramiska metallhalogenlampor

Beskrivning

Bilden visar en park med bländande belysning med dålig färgåtergivning.
 

Åtgärd

Byte från kvicksilverlampor till keramiska metallhalogenlampor. Investeringskostnaden var 301 000 kronor.
 

Resultat

Här var man tvungen att byta belysningen, för att uppskatta en eventuell ekonomisk besparing bör man jämföra investeringskostnaden med att byta till nya kvicksilverlampor. Man får dock en minskad energianvändning och framförallt ökad trivsel och en betydligt bättre färgåtergivning. Effektreduceringen blev 0,8 kW, energibesparingen 3,2 MWh/år.

 
Park med kvicksilverbelysning

Park med kvicksilverbelysning

 
Samma park efter byte till keramiska metallhalogenlampor

Samma park efter byte till keramiska metallhalogenlampor

 
 
Posted on May 15, 2014 and filed under Fastighet, byggnader.

Byte från kvicksilver till högtrycksnatriumlampor

Beskrivning

En verkstadslokal med en yta av 10 000 m² uppdelade i fem s.k. ”skepp” belystes med äldre kvicksilverlampor monterade i taket. Totalt fanns 200 armaturer med en totalt installerad effekt på 110 kW. Under produktionstid (110 timmar/vecka) var all belysning påslagen.
 

Åtgärd 

De befintliga armaturerna ersattes med nya armaturer med högtrycksnatriumlampor. Samtidigt infördes sektionering och styrning av belysningen i syfte att ha bra ljus i de sektioner av skeppen där verksamhet pågår. I övriga sektioner ska belysningen vara släckt. Dessutom finns rörelsevakter som tänder en ”grundbelysning” med lysrörsarmaturer om någon person går in i en belysningszon under icke-produktionstid. Investeringskostnaden var 1 miljoner kronor.
 

Resultat

Den nya belysningen har en mycket behagligare färg samt bättre ljusstyrka 500-600 lux att jämföra med 300-400 lux på den gamla belysningen. Den sammanlagda installerade effekten halverades till 55 kW. Elkostnaden för belysning minskade från 97000 kronor till 35000 kronor. Underhållet kommer att minska kraftigt. Investeringen beräknas vara betald på fem år och livslängden för den nya belysningen är cirka 15-20 år.

 
Ny armatur till vänster, gammal armatur till höger

Ny armatur till vänster, gammal armatur till höger

 
 
Posted on May 15, 2014 and filed under Fastighet, byggnader.

Byte från kvicksilver till prismalencearmaturer med keramiska metallhalogenlampor

Beskrivning

En verkstadslokal belystes med 24 stycken äldre kvicksilverlampor, på vardera 400 W, monterade i taket. Total installerad effekt, inklusive driftdon, var 12 kW.
 

Åtgärd

De befintliga armaturerna ersattes med 30 stycken 150 W Prismalence-armaturer med keramiska metallhalogenlampor. Det riktade ljuset med mycket begränsat ströljus skapar goda förutsättningar för bra belysning. Investeringskostnaden var cirka 120 000 kronor.
 

Resultat

Den nya belysningen har en mycket behagligare färg samt bättre ljusstyrka 600 lux att jämföra med 200 lux på den gamla belysningen. Den sammanlagda installerade effekten minskade från 12 kW till 5 kW. Elkostnaden för belysning minskade ned 60 %. Underhållet kommer att minska kraftigt. Investeringen beräknas vara betald på åtta år och livslängden för den nya belysningen är cirka 15-20 år.

 
Kvicksilverbelysning

Kvicksilverbelysning

Keramisk metallhalogenbelysning

Keramisk metallhalogenbelysning

 
 
Posted on May 15, 2014 and filed under Fastighet, byggnader.

Byte från T8 Lysrör med drossel till T5 lysrör med HF-don

Beskrivning

En verkstadslokal med en yta av 3750 m² belystes med äldre T8 lysrör med drossel. Totalt installerad effekt var 56 kW. Den årliga energianvändningen var 206 MWh. Drift och underhållskostnaderna låg på 45 000 kronor per år.
 

Åtgärd

De befintliga armaturerna ersattes med nya högfrekventa armaturer med T5 lysrör. Investeringskostnaden var 51000 kronor.
 

Resultat

Den nya belysningen ger lika mycket ljus som innan. Den sammanlagda installerade effekten minskade från 56 kW till 27 kW. Energianvändningen för belysningen minskade med 105 MWh/år och elkostnaden halverades. Drift och underhållskostnaderna har minskat med 26 000 kronor per år. Investeringen beräknas vara betald på mindre än ett år och livslängden för den nya belysningen är cirka 15-20 år.

 
23 BILD Goda exempel - Byte från T8 Lysrör med drossel till T5 lysrör med HF-don.gif
 
 
Posted on May 15, 2014 and filed under Fastighet, byggnader.

Byte från äldre T8 till nya moderna T5 lysrör

Beskrivning

En verkstadslokal med en yta av 624 m² belystes med 207 äldre T8 lysrör med drossel. Totalt installerad effekt var 14,7 kW (23,6 W/m²). Den årliga energianvändningen var 73,5 MWh.
 

Åtgärd

De befintliga armaturerna ersattes med nya högfrekventa armaturer med T5 lysrör. Investeringskostnaden var 70100 kronor.
 

Resultat

Den nya belysningen ger lika mycket ljus som innan. Den sammanlagda installerade effekten minskade från 14,7 kW till 5,9 kW. Energianvändningen för belysningen minskade med 44 MWh/år och elkostnaden minskade med 60 %. Investeringen beräknas vara betald på två år och livslängden för den nya belysningen är cirka 15-20 år.

 
24 BILD Goda exempel - Byte från äldre T8 till nya moderna T5 lysrör.gif
 
 
Posted on May 15, 2014 and filed under Fastighet, byggnader.

Rörelsevakter släcker belysningen

Beskrivning 

Outokumpu i Örnsköldsvik har många lokaler med mycket belysning. I många utrymmen som t.ex. toaletter, trapphus, kontor, fikarum, verkstäder och även utomhus är belysningen påslagen när det inte finns något behov av belysning. Dvs. när ingen person är närvarande eller när det är ljust även utan belysning.
 

Åtgärd

På ett 70-tal platser har strömbrytare bytts ut mot rörelsevakter eftersom det är svårt att komma ihåg att släcka belysningen när detta är möjligt.
 

Resultat 

Det finns inga mätningar på uppnådd energibesparing eftersom belysningen matas från olika ställverksgrupper och därför inte kan särskiljas. Åtgärderna bidrar dock till dels lägre elkostnader, dels till ökad energimedvetenhet hos personalen eftersom en belysning som är tänd helt i onödan sänder ut en tydlig signal om att ”här spelar det ingen roll att vi slösar med elenergin”.
 

Lönsamhet

Payoff-tiden kan inte beräknas men det ökade medvetenheten om energieffektivisering är viktig vid genomförande av helt andra åtgärder.

 

 
 
Posted on May 15, 2014 and filed under Fastighet, byggnader.

Utsug, filtrering och återföring av varm luft tillbaka till valsverket hos Outokumpu Stainless i Degerfors

Beskrivning

I valsverket i Degerfors finns ett förpar och färdigpar 2 och 3. Förparet har sedan tio år utsug och luften går via kassettfilter ut i det fria. Färdigparen saknade dammutsugningsutrustning vilket gjorde att stofthalten i lokalluften var 10-14 mg/m³ med övervägande delen metalloxider från valsningen. Personalen hade tydliga obehag av stoftet i luftvägarnas slemhinnor. Undertrycket i lokalen gjorde att utomhusluft tillfördes okontrollerat. Vintertid var temperaturen i lokalen mycket ojämnt – för varmt på några platser och för kallt på alldeles för många platser.
 

Åtgärd

Färdigparen 2 och 3 försågs under år 2006 med utsugningssystem bestående av huvar, luftkanaler och LJSK Sintercompact kassettfilter. Stoftinnehållet i luften efter filtret är nästan inte mätbar (<0,1 mg/m³) och därför återförs den filtrerade luften tillbaka till lokalen direkt, utan värmeväxling. Vintertid återförs hela luftflödet på 60 000 m³/h. Filtret är placerat i en tillbyggnad med en golvyta på cirka 35 m² och höjden sju meter.
 

Resultat

Stofthalten i lokalen har nu reducerats till 2-3 mg/m³ tack vare att huvarna effektivt fångar stoftet från själva valsningen och att luften som återförs är så ren. Resterande stofthalt i lokalluften beror främst på andra föroreningskällor i produktionen. Arbetsmiljön har blivit avsevärt bättre pga. mindre stoft i luften och högre och jämnare temperatur i lokalen vintertid.
 

Lönsamhet

Det går inte att i kronor värdera en avsevärt bättre arbetsmiljö. Investeringskostnaden begränsas genom att inget värmeåtervinningssystem behöver installeras. Personalen i valsverket och företagsledningen är mycket nöjda med installationen.

 
Utsug vid valspar

Utsug vid valspar

 
Underdel av filtret (under installation)

Underdel av filtret (under installation)

 


Det fortsatta arbetet

Det upplevdes att lokalen blev lite för varm ibland. Då förlängde man återluftröret till valsverket och ledde ett delflöde in till avdelningen bredvid. Den lokalen värms med oljeeldade varmluftspannor som fick lite hjälp.

Just nu håller man på med en liknande installation med ett stoftutsug efter en kallplaningsmaskin där man också tar tillbaka all luftvolym på samma sätt. Man har även vid nybyggnation av ställverk byggt så att spillvärmen från ställverken leds in i produktionslokaler under vintertid, och i ett fall tar man även tillbaka spillvärmen från transformatorer.

 

Kontakt: Outokumpu Stainless AB, Degerfors

 
Posted on May 15, 2014 and filed under Restenergi och värmeåterv, byggnader.

Värmeåtervinning från trådkylningsbad

Beskrivning

Hos Fagersta Stainless AB i Fagersta tas trådringar på cirka två ton per styck. in i en ouppvärmd beredningshall. Efter beredningen värms ringarna till cirka 400 °C i elektriska ugnar i saltbadsanläggningen och kyls därefter i ett vattenbad på 13 m³. Tråden får genom värmningen och kylningen önskade egenskaper. Vattenbadet har en temperatur på cirka 70 °C. Om det blir varmare kyls det med kylvatten. Vattnet i badet rörs om genom att tryckluft blåses i badet.
 

Åtgärd

Ett värmeåtervinningssystem har installerats. Det pumpar varmt vatten från badet till en värmeväxlare, som värmer ett sekundärsystem, och åter till badet. Värmen i sekundärsystemet används dels för att ersätta fjärrvärme för uppvärmning av ventilationsluft i närliggande hallar och kontorslokaler, dels för att värma själva beredningshallen med hjälp av ett nytt rörsystem med aerotemprar (se fotografi nedan). Uppvärmningen av beredningshallen gör att trådringarna nu alltid har en temperatur på cirka 20 °C när de placeras i torkugnen. Förut kunde temperaturen på trådringarna vara många minusgrader under vintern. Omrörningen i vattenbadet sker nu genom att vattnet i badet pumpas till värmeväxlaren och åter till badet. Tryckluften för omrörningen behövs inte längre och har tagits bort.
 

Resultat

Värmen som återvinns från badet är cirka 200 MWh/år. Eltillförseln till torkugnen har minskat med cirka 100 MWh/år. Minskningen av elenergin till kompressorerna är cirka 49 MWh/år.
 

Lönsamhet

Värmen och elenergin värderas till 0,5 kr/kWh vilket gör att besparingen är 175 000 kronor. Investeringarna för åtgärderna uppgår till 300 000 kronor vilket ger en payoff-tid på 1,7 år. Dessutom har arbetsmiljön i beredningshallen blivit avsevärt bättre.

 
Beredningshallen med trådringar och aerotemprar på väggen

Beredningshallen med trådringar och aerotemprar på väggen

 
Posted on May 15, 2014 and filed under Restenergi och värmeåterv, byggnader.