Vätskeformiga bränslen utvinns främst ur råolja (t.ex bensin, diesel, eldningsolja) men kan även framställas ur biomassa (t.ex etanol, metanol, bioolja). Råolja kan brännas direkt, men på grund av variationer i densitet, viskositet och innehåll av orenheter, raffineras den i regel genom processer som destillation, cracking, reforming och rening. Vätskeformiga petroleumbränslen kan kan klassificeras som verkliga destillat och ashbärande bränslen. Ask-bärande bränslen innehåller mineral som i regel renas bort under raffineringsprocessen. Även om vätskebränslen innehåller en rad olika längre kolväten, brukar man för enkelhetens skull betrakta dem enkla kolväten. Till exempel brukar bensin betraktas som oktan, C8H18 och diesel som dodecan C12H26.
Viktiga egenskaper för ett väteskeformigt bränsle är värmevärde, specifik tyngd, viskositet, flash punkt, självantändningstemperatur, destillationskurva, svavelinnehåll, vanadin och blyinnehåll, oktannummer (för bensin), cetannummer (för diesel) och rökpunkt (för gasturbinbränslen)
Data (t.ex. värmevärde, emissionstal, teooretiskt luft/syrebehov) för några vanliga vätskeformiga bränslen hittar du genom att klicka i listan nedan:
Eldningsolja 3
Eldningsolja 4
Eldningsolja 5
Under respektive länk hittar Du också en bifoga excelfil där rökgasmängd och rökgassammansättning samt rökgasens entalpi finns som funktion av luft/syrekvot och rökgastemperatur.