Gasformiga bränslen är de kemiskt enklare än vätskeformiga och fasta bränslen. De kan förekomma naturligt eller framställas från fasta och flytande bränslen (fossila och icke fossila) genom till exempel förgasning.

De vanligaste gasformiga bränslerna i industrin är naturgas och LPG (Liguified petroleum Gas). Vätgas och acetylen är dyra bränslen och används i flammor där extremt höga temperaturer eftersträvas. Gasformiga bränslen med ursprung från biomassa blir allt viktigare tack vare sin koldioxidneutralitet. Inom stålindustrin fiinns dessutom tre processgaser som kan användas som bränslen: masugnsgas, koksgas och LD-gas.

En sammanställning av bränsleegenskaper (densitet, värmevärden, teoretiskt syre/luftbehov, teoretisk rökgassammansättning, flamgränser i luft, adiabatisk flamtemperatur) för några vanliga bränslen finner genom att klicka på bränslets namn nedan.

Länkar till bränsledata:

Rena gasbränslen Blandade gasbränslen
Metan - CH4 Naturgas
Etan - C2H6 Gasol (LPG)
Etylen - C2H4 Koksugnsgas
Acetylen - C2H2 Masugnsgas
Propan - C3H8

LD-gas

Propylen - C3H6 Biogas
1,3-butadien - C4H6 Propan 95
1-buten  
n-butan - C4H10  
i-butan - C4H10  
Vätgas - H2  
Kolmonixid - CO  

Via länkarna ovan får Du tag på bränsledata (t.ex. värmevärde, emissionstal, teooretiskt luft/syrebehov). Under respektive länk hittar Du också en bifoga excelfil där rökgasmängd och rökgassammansättning samt rökgasens entalpi finns som funktion av luft/syrekvot och rökgastemperatur.