För att kunna genomföra pumpberäkningar måste ett antal egenskaper hos vätskan systemet och och pumpen vara kända.

• Vätskan: viskositet, densitet, ångbildningstryck, partiklar, brandklass, kemiska egenskaper och PH-värdet
• Systemet: Sug/trycksida, rörlängder, diametrar, ventiler, krökar, kapacitetskrav, drifttid och NPSH_till
• Pumpen: kapacitet, tryck, NPSH_erf, effektbehov, och verkningsgrad

En pumps uppgift är att transportera vätska, och för att kunna göra detta måste den kunna övervinna det motstånd som bildas genom i och med att vätskan strömmar genom systemet. Det finns två typer av motstånd som uppstår i systemet. Dels motstånd som uppstår på grund av nivåskillnader mellan lägsta och högsta vätskenivån, så kallad statisk uppfordringshöjd, H_stat, och dels motstånd som uppstår på grund av friktion i bland annat ledningar, ventiler och krökar, så kallat strömningsmotstånd, h_f. Den totala uppfordringshöjden, H, fås genom att summera sug- och trycksidans statiska lyfthöjd och friktionsförlusterna. En schematisk illustration av detta finns nedan.

H_stat = h_s + h_t

h_f = h_fs + h_ft

H = ( h_fs + h_ft) + (h_s + h_t)

H = total manometrisk uppfordringshöjd     h_s = statisk sughöjd

H_s = total sughöjd                                       h_t = statisk tryckhöjd

H_t = total tryckhöjd                                      h_fs resp h_ft = friktionsförlust sugsida respektive trycksida

Genom att montera en manometer vid pumpen på trycksidan kan man mäta den totala tryckhöjden, H_t som är summan av h_ft + h_t. På samma sätt kan man mäta den totala sughöjden, H_s, som är summan av h_fs + h_s  genom att sätta en manometer vid pumpen på sugsidan.

Den största möjliga sughöjden i en pump kan beräknas enligt följande:

+ h_s = sughöjd, m vp

- h_s =minsta erforderliga tillrinning, m vp

P_a = tryck vid vätskeytan, Pa

P_å = vätskans ångbildningstryck, Pa

ρ = densitet, kg/m³

g = gravitattion, m/s²

h_fs = friktionsförlust, sugsidan, m

NPSH_erf = se länk