För att kunna genomföra pumpberäkningar måste ett antal egenskaper hos vätskan systemet och och pumpen vara kända.
-
Vätskan: viskositet, densitet, ångbildningstryck, partiklar, brandklass, kemiska egenskaper och PH-värdet
-
Systemet: Sug/trycksida, rörlängder, diametrar, ventiler, krökar, kapacitetskrav, drifttid och NPSHtill
-
Pumpen: kapacitet, tryck, NPSHerf, effektbehov, och verkningsgrad
En pumps uppgift är att transportera vätska, och för att kunna göra detta måste den kunna övervinna det motstånd som bildas genom i och med att vätskan strömmar genom systemet. Det finns två typer av motstånd som uppstår i systemet. Dels motstånd som uppstår på grund av nivåskillnader mellan lägsta och högsta vätskenivån, så kallad statisk uppfordringshöjd, Hstat, och dels motstånd som uppstår på grund av friktion i bland annat ledningar, ventiler och krökar, så kallat strömningsmotstånd, hf. Den totala uppfordringshöjden, H, fås genom att summera sug- och trycksidans statiska lyfthöjd och friktionsförlusterna. En schematisk illustration av detta finns nedan.
Hstat = hs + ht
hf = hfs + hft
H = (
hfs + hft) + (hs + ht)
H = total manometrisk uppfordringshöjd hs = statisk sughöjd
Hs = total sughöjd ht = statisk tryckhöjd
Ht = total tryckhöjd hfs resp hft = friktionsförlust sugsida respektive trycksida
Genom att montera en manometer vid pumpen på trycksidan kan man mäta den totala tryckhöjden, Ht som är summan av hft + ht. På samma sätt kan man mäta den totala sughöjden, Hs, som är summan av hfs + hs genom att sätta en manometer vid pumpen på sugsidan.
Den största möjliga sughöjden i en pump kan beräknas enligt följande:
+ hs = sughöjd, m vp
- hs =minsta erforderliga tillrinning, m vp
Pa = tryck vid vätskeytan, Pa
På = vätskans ångbildningstryck, Pa
ρ = densitet, kg/m3
g = gravitattion, m/s2
hfs = friktionsförlust, sugsidan, m
NPSHerf = se länk