Regenerativ teknik är en teknik för att höja verkningsgraden vid förbränning. Rekuperativ förvärmning innebär att luften i en förbränningsprocess förvärms i en rekuperator. I rekuperatorn värmeväxlar de heta rökgaserna med den kalla förbränningsluften genom en skiljevägg. Detta till skillnad från vid användandet av en regenerator då heta rökgaser och kall förbränningsluft omväxlande passerar ett värmelagrande material. Rekuperatorn kan antingen placeras bredvid ugnen och ta emot hela avgasvolymen och förvärma hela luftvolymen som sedan fördelas på enskilda brännare, eller sitta i varje enskild brännare som tar emot en delmängd av avgasvolymen och värmer den luftmängd som passerar genom den brännaren. Med rekuperativ brännare menar man en brännare med inbyggd rekuperator. Med en rekuperator brukar den förvärmda luften nå temperaturer på upp till 650^oC beroende på processtemperaturen och temperaturen på avgaserna som lämnar rekuperatorn till skorstenen är ungefär 200-400°C. Lägre temperatur på den förvärmda luften och högre temperatur på rökgaserna än vid tillämpandet av regenerativ teknik gör att det värme som kan återvinnas är lägre än i det regenerativa fallet. Därför använder man oftast en panna för att ta till vara på rökgasernas värme efter rekuperatorn. Vid rekuperativ förbränning designas ofta brännaren för att minimera NO_x utsläppen. Detta kan ske på flera sätt t.ex. genom stegvis luftintroduktion eller förhöjd injektionshastighet.