För att kunna genomföra pumpberäkningar måste ett antal egenskaper hos vätskan systemet och och pumpen vara kända.

  • Vätskan: viskositet, densitet, ångbildningstryck, partiklar, brandklass, kemiska egenskaper och PH-värdet
  • Systemet: Sug/trycksida, rörlängder, diametrar, ventiler, krökar, kapacitetskrav, drifttid och NPSHtill
  • Pumpen: kapacitet, tryck, NPSHerf, effektbehov, och verkningsgrad

En pumps uppgift är att transportera vätska, och för att kunna göra detta måste den kunna övervinna det motstånd som bildas genom i och med att vätskan strömmar genom systemet. Det finns två typer av motstånd som uppstår i systemet. Dels motstånd som uppstår på grund av nivåskillnader mellan lägsta och högsta vätskenivån, så kallad statisk uppfordringshöjd, Hstat, och dels motstånd som uppstår på grund av friktion i bland annat ledningar, ventiler och krökar, så kallat strömningsmotstånd, hf. Den totala uppfordringshöjden, H, fås genom att summera sug- och trycksidans statiska lyfthöjd och friktionsförlusterna. En schematisk illustration av detta finns nedan.

Hstat = hs + ht

hf = hfs + hft

H = ( hfs + hft) + (hs + ht)

H = total manometrisk uppfordringshöjd     hs = statisk sughöjd

Hs = total sughöjd                                       ht = statisk tryckhöjd

Ht = total tryckhöjd                                      hfs resp hftfriktionsförlust sugsida respektive trycksida

Genom att montera en manometer vid pumpen på trycksidan kan man mäta den totala tryckhöjden, Ht som är summan av hft + ht. På samma sätt kan man mäta den totala sughöjden, Hs, som är summan av hfs + hs  genom att sätta en manometer vid pumpen på sugsidan.

Den största möjliga sughöjden i en pump kan beräknas enligt följande:

+ hs = sughöjd, m vp

- hs =minsta erforderliga tillrinning, m vp

Pa = tryck vid vätskeytan, Pa

På = vätskans ångbildningstryck, Pa

ρ = densitet, kg/m3

g = gravitattion, m/s2

hfs = friktionsförlust, sugsidan, m

NPSHerf = se länk