Generellt

När vätska strömmar genom ett rörsystem uppstår det friktion vid rörets väggar. Friktionsförlusterna i systemet ökar kvadratiskt med flödet och är som störst i systemets ventiler, rörböjar och kopplingar.

För att minska friktionsförlusterna bör man sträva efter att använda rör vars dimension är större än pumpens anslutningsdiameter. Det är också viktigt att övergångar har stora radier och små förändringsvinklar, samt att man i yttersta mån undviker skarpa böjar och flera böjar efter varandra. För att undvika vibration skall man om möjligt använda runda rör.

Pumpens inlopp

Pumpens inlopp bör ha ett rör som är rakt cirka 2-4 gånger diametern vid pumpens inlopp. Detta för att maximera pumpeffekten och minska risken för kavitation. För att undvika virvelbildning vid inloppet bör man välja en stor rördiameter. Dock måste man vara uppmärksam så att avståndet till vattenytan inte blir för litet.

För att undvika luftinblandning är det viktigt att se till att inga luftfickor bildas vid inloppet. Generellt så leder en liten luftinblandning till en försämrad verkningsgrad på mellan 2 - 4 %, men vid pumpning av små flöden kan luftinblandning leda till att pumpen upphör att fungera. Luften kan under vissa omständigheter minska risken för kavitation.

Pumpens utlopp

Vätskan ut ur pumpen väljer den väg som har minst rörmotstånd. Rördimensionen vid pumpens utlopp bör dimensioneras efter de flöden som önskas. Desto mindre rördiameter, desto högre friktionsförluster. Förlusterna är också starkt kopplade till rörets skrovlighet.