I vissa typer av elektromekaniska tekniker för linjära rörelser omvandlas en roterande rörelse från en elmotor till en linjär rörelse. Omvandlingen kan ske via skruvar, via kugghjul och kuggstänger eller i en roterande stegmotor. Om utväxlingsförhållandet är stort, som i en skruvöverföring med låg skruvstigning, kan stora krafter åstadkommas med låg linjär hastighet och vice versa. Verkningsgraden blir generellt sett bättre än i pneumatiska och hydrauliska system då omvandlingsstegen blir färre och förlusterna beror till största delen på friktion.

Med så kallade linjära motorer samverkar den elektromagnetiska kraften från den rörliga komponenten direkt med den stationära delen, skenen eller liknande, utan att kraftöverföringen gå genom några mekaniska steg. Det kan exempelvis ske genom att permanentmagneter i en skena samverkan med ett magnetfält som skapats elektriskt i en rörlig komponent som löper på skenan. Fördelarna är att de linjära motorerna kan göras mycket snabba och exakta men också att de linjära motorerna får betydligt högre verkningsgrader än andra system för linjära rörelser och det gäller särskilt hydrauliska och de pneumatiska cylindrar. Nackdelen är främst att linjära motorer inte lämpas sig för stora krafter där hydrauliska cylindrar och roterande motorer med utväxling via skruvar är att föredra.