Slaggskumning uppnås genom gasutveckling (CO) i slaggen. Gasutvecklingen gör att slaggen ”jäser” eller ”skummar” och volymen ökar drastiskt. Syftet med slaggskumning är att täcka ljusbågarna med slaggskum och därmed minska värmeförlusterna till tak och väggar samt öka värmeöverföringen till smältan. Detta är särskilt viktigt i slutskedet av smältningen då allt skrot är smält och ugnens väggar är helt exponerade mot ljusbågarna och mindre viktigt i skrotsmältningsfasen då elektroderna är delvis ”nedborrade” i skrotet.
Gasutveckling uppnås genom injektion av reduktionsmedel i slaggen, som kolpulver eller kalciumkarbid. För att slaggen ska skumma måste viskositeten och halten av reducerbara oxider (FeO, MnO, Cr2O3) ligga inom ett visst intervall. Skillnaden i energiförbrukning mellan bra och dålig slaggskumning är ca 40 kWh/ton stål. Generellt sett är slaggskumning svårare att åstadkomma för rostfria slagger (som innehåller mycket Cr2O3). En rapport om skumning av rostfria slagger med kalciumkarbid vid Outokumpu Stainless i Avesta finns tillgänglig på MEFOS (MEF07014).