-
Bestäm vilket objekt som ska studeras (ett pumpsystem, en ugn, en lokal, ett verk etc.).
-
Tänk igenom vad Du vill ha reda på och fastställ hur systemgränsen ska dras.
-
Identifiera vilka energiflöden som passerar systemgränsen
-
Rita en schematiskt figur över objektet och dess energiflöden.
-
Precisera under vilka förutsättningar som energiflödena ska studeras (till exempel under vilken tidsperiod). Tänk på att energibalansens utseende kan variera kraftigt beroende på förutsättningarna.
-
Notera vilka ingångsdata som krävs. I vissa fall kan det vara svårt att få fram all nödvändig ingångsdata för att beräkna alla energiflöden till och från systemet. I dessa fall kan försöka beräkna energiflödet via energibalanser med andra systemgränser eller göra tillfälliga enklare mätningar. Om detta inte går kan man kontrollera om ingångsparametern som saknas har stor inverkan på energibalansen och framförallt den information (verkningsgrad) man vill få fram genom att prova rimliga max och min värden på variabeln/parametern. Ofta är det relativt lätt att hitta just övre och undre gränser för saknade ingångsdata utifrån till exempel dimensionen på utrustningen. Om inverkan inte är så stor kan man med gott samvete ansätta ett värde mellan max och min. Alternativt kan man ta hjälp av tekniker för att ringa in ett rimligt värde på ingångsparametern som saknas
-
Avläs driftinstrument och genomför eventuellt enkla mätningar.
-
Bearbeta data och beräkna energiflödenas storlek
-
Sammanställ energiflödena i en energibalans. Är samtliga flöden beräknade ska summan av ingeående och summan av utgående energiflöden vara (någorlunda) lika stora. Ofta är dock inte alla energiflöden beräknade utan bestäms utifrån balansen.
-
Åskådliggör och presentera balansen till exempel med hjälp av ett sankey-diagram. Kommentera de enskilda energiflödena (noggranhet, driftförhållanden osv).
Vill Du ställa upp en energibalans för en ugn, klicka här.