Begreppet ljusstyrning är vanligtvis menat att beskriva ändring av och kontroll av ljus från en armatur. De parametrar som ändras och kontrolleras är:

• ljusfördelningen

• nivån (belysningsstyrka/luminans)

Styrningen kan genomföras manuellt eller automatiskt, och den kan gälla enskilda armaturer eller grupper av armaturer.

Gammal teknik med energisparmodul : Genom att sänka spänningen i äldre belysnings- anläggningar med lysrör och konventionell drosseldrift, kan man minska energianvändningen. Energisparmodulen fungerar så att den först tar upp spänningen till 100 procent, utan effektreduktion under ca 10 minuter. Därefter reduceras spänningen/effekten med ca 25 procent. Det innebär att i en anläggning med kort ojämn drift, t.ex. ett garage, trapphus kommer ingen energi att sparas med denna metod. Däremot fungerar det bättre i större anläggningar som inte närvarostyrs och som har långa drifttider. I industrin där man arbetar i skift och därmed har långa brinntider, kan man sänka energikostnaderna utan att byta väl fungerande armaturer.
Vid nyinstallation i samband med renovering eller nybyggnation är det ytterst tveksamt, att installera tekniken med energi- sparmoduler.

Närvarostyrning: Närvarodetektorer registrerar värmestrålningen från personer rörelse inom bevakningsområdet. Det bevakade området belyses endast då någon är på plats. Denna typ av styrning passar bäst i lokaler med kort ojämnnärvaro, t.ex. i omklädningsrum, garage och trapphus.

Dynamisk belysning med dimbara HF-don: Med dynamisk belysning kan man minska energianvändningen i belysningsanläggningar upp till 90 %. Metoden bygger på dimbara lysrörsarmaturer, närvarostyrning och alternativa belysningsnivåer. Det är en teknik för energieffektivare ljus i lokaler med många korta besök – t.ex. trapphus, garage, korridorer, lagerlokaler, omklädningsrum m.m. När man går in i en lokal med dynamisk belysning, ser en eller flera detektorer till att ljuset tänds upp till den nivå som en maxpotentiometer är inställd på, t.ex. 80 %. Där ligger det sedan kvar tills detektorerna registrerar att närvaron har upphört. Då sänks belysningen omedelbart till den grundnivå som nivågivarens minipotentiometer är inställd på. Vanligtvis ca 1- 3%. Förutom en eliminering av allt onödigt ljus innebär detta också att man sänker temperaturen på driftdonen i armaturerna och slipper ”kallstarter” av lysrören. Registreras det sedan inte någon närvaro i lokalen under en längre period, släcks belysningen ner till noll. Med den här metoden minskas slitaget på driftdonen och lysrören.

Konstantljusnivå: Med hjälp av en sensor regleras nivån på det belysningen efter infallande dagsljus. En ökning av dagsljuset reglerar ner den artificiella belysningen vilket spar energi.