Ett instrumentsystem kan innehålla följande delar:
Man skiljer mellan styrning och reglering. Vid reglering finns en återkoppling av utfört styringrepp.
Vid reglering (eng. Feedback) skiljer man på regulatorproblemet och servoproblemet. I servoproblemet prioriteras följningen av börvärdet som t ex i positionering av en robotarm.
I regulatorproblemet är prioriteras inverkan från yttre störningar. Börvärdet kan vara konstant under långa perioder. Detta kallas också konstantreglering.
Reglersystemet kan vara uppbyggt med enkretsregulatorer eller flerkretsregulatorer (styrsystem).
Styrningen (regleringen) kan vara en- eller flervariabel dvs använda en eller flera mätpunkter.
Det vanligaste är att använda en mätpunkt. Då flera mätpunkter används kallas detta för multivariabel reglering. Vanliga specialfall av detta är framkoppling och kaskadreglering. En mer avancerad form kallas överordnad modellstyrning (Model Predictive Control, MPC).
Före val av styrstrategi måste lämpliga styrstorheter och mätvariabler bestämmas.
Återverkan mellan olika variabler måste också analyseras.
Val av mätpunkter och styrpunkter bestäms med avseende på inre återverkningar och optimal processmodell.
Val av regleralgoritm innebär vanligen att man väljer en PID-funktion i regulatorn, även om andra algoritmer än PID förekommer.
Regulatorns parametrar måste optimeras med avseende på önskad styrfunktion. Detta kan dock först göras efter det att hela reglerkretsen optimerats dvs kretsen kontrollerats från mätpunkt till styrpunkt så att hela kretsen fungerar optimalt med avseende på mätkvalité och styrkvalité.