Vridstyrdon har också linjära ställmotorer, oftast en eller två pneumatiska kolvar. Den linjära rörelsen omvandlas till en vridande rörelse via en kuggstång eller länkarm.

Det finns tre typer av vridventiler.

Kulventil:

Dubbla tätningar ger dålig upplösning. Har fast konstruktionsbunden karakteristik.

Styrförmåga mellan 15% och 85% av arbetsområdet vid 0 - 90° utstyrning. Bra som avstängningsventil men mindre bra för styrning.

Kulsektorventil:

Upplösningsförmågan  är lika som för de linjära ventilerna eller något sämre, speciellt efter en längre tids användning. Vid små flöden kan kulsektorventilen ha olika styrkarakteristik. Styrförmåga mellan 15% och 85% av arbetsområdet vid en vinkelutstyrning av 0 - 90°.

En variant på denna ventil är kalottventilen som har bra styrförmåga vid en vinkelutstyrning av 0 - 50° och som tätar bra i stängt läge.

Vridspjäll - trottelventil:

Används vid stora rördimensioner eftersom det är en relativt enkel konstruktion. Bör begränsas till max 70° utstyrning med mekaniskt stopp. Har bra styrförmåga vid små flödesvariationer men är svår att använda för noggrann styrning vid stora variationer. Kan användas för styrning mellan ca 25 – 90% av arbetsområdet vid 0 - 70° utstyrning.

Vanligen används lägesställare för att ställa om ventilen.