Skillnaden mellan styrning och reglering är att vid regleringen finns en kontinuerlig återkoppling av utförd åtgärd. Regleringen kompletteras ibland av en styrning, så är t ex fallet i framkoppling.

Styrning

Att styra ett objekt är att utföra en avsiktlig påverkan på objektet.

På vilka sätt vi kan påverka objektet varierar naturligtvis med objektets natur. Ofta rör det sig t ex om hastighet, riktning eller temperatur. Man kan dela upp objekten i två grupper:

• Diskreta objekt. Där objekten kan påverkas till två eller flera fasta "lägen", t ex en strömställare.
• Kontinuerliga objekt. Där objekten kan påverkas till vilket läge som helst inom vissa gränser, t ex höjdrodret i ett flygplan.

Reglering

Att reglera är att observera, (vad händer), att jämföra, (vad som ska hända) och att åtgärda, (se till så att det som vi vill ska hända verkligen händer).

Vid reglering använder vi både mätning och styrning.

Vi observerar objektet, dvs vi mäter på det. Vi åtgärdar, dvs vi styr. Där emellan jämför vi, och beslutar vad vi ska åtgärda. Det är i jämförelsen och beslutet som det intressanta sker i regleringen.

Den signal som vi mäter kallas för ärvärde eller mätvärde, PV (Process Variable). Det som ska ske beskrivs ofta av ett värde eller signal som kallas för referenssignal, ledvärde, börvärde, SP (Set Point). Åtgärdens signal kallas för styrstorhet eller utsignal, OUT (Output).

Vi ska således på grundval av vad vi observerar bestämma ett handlingssätt.

Som exempel tar vi ett vätskeflöde i ett rör. Vi vill att flödet ska ha ett visst värde t ex 50% av maximalt flöde. Om flödet minskar av någon anledning måste vi öppna ventilen mer. Vi vrider då på vår spak i kontrollrummet så att ventilen öppnar sig mer. Med andra ord har vi utfört en manuell påverkan. Det kan naturligtvis lika gärna röra sig om diskreta styrningar. T ex om flödet upphör i ledningen måste vi öppna en annan ventil så att vi får flöde i vår reservledning. Det finns regler som vi följer då något inträffar. Dessa regler kan vi kalla för en styrlag.

Styrlagen kan t ex vara av formen:

• Om tank nr 1 blir full ska vi öppna ventil nr 4.

Eller mer komplicerat:

• Om skillnaden mellan önskat flöde och verkligt flöde är Δflöde så ska ventilen ändras 3 gånger Δflöde.

Eller som en kombination av dessa:

• Om  flödet ändras Δflöde ska ventilen ändras 3 gånger Δflöde och om flödet överskrider 65% av maximalt flöde ska dessutom ett larm aktiveras.

Styrlagarna kan realiseras på många olika sätt. Det absolut vanligaste idag är att realisera styrlagen som kod i ett program i en dator.

Styrlagen vid reglering utgörs av en regleralgoritm som implementeras i en regulator. Regulatorn kan vara enkrets eller flerkrets eller ett styrsystem.