Framkoppling (eng Feed forward) innebär att själva störningen mäts, inte effekterna av den. Styrdonet styrs sedan ut med avseende på störningen. Mätningen av denna störning kallas för störsignal. Framkoppling kan göras både med avseende på störningar uppströms och nedströms processen. Framkopplingen får störst effekt i kretsar med stor dödtid. Framkoppling delas upp i två grupper statisk och dynamisk framkoppling.

Statisk framkoppling

Statisk framkoppling är den enklaste typen och används nästan alltid som ett komplement till en PID-reglering. Framkopplingen består av en enkel multiplikation av störsignalen med en konstant (framkopplingsförstärkning) som sedan adderas till PID-regulatorns utsignal. Det förekommer även multiplikativa framkopplingar. Vid statisk framkoppling påverkar endast störningens storlek, man tar inte hänsyn till hur fort ändringen sker.

Styrsignalen till styrdonet bildas i princip med följande uttryck:

OUT = PID_OUT + R_V • F_F     Där R_V = Störsignalen och F_F = Framkopplingsförstärkning

Statisk framkoppling kan kompensera bort 80 % av störningens inverkan i förhållande till om ingen framkoppling används.

Dynamisk framkoppling

Dynamisk framkoppling innebär att inte bara störsignalens storlek påverkar styrsignalen utan även hur snabbt störsignalen ändras. Den dynamiska framkopplingen kan i princip se ut hur som helst, vanliga funktioner är uppsnabbningsfilter och eftersläpningsfilter sk Lead och Lag filter som är de engelska uttrycken. Se också figurerna nedan.

Framkoppling	Framkoppling med överordnad reglerkrets
Uppsnabbningsfilter (Lead)	Eftersläpningsfilter (Lag)