För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av kolmonoxid vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Metan (CH4)
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av metan vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Acetylen (C2H2)
Acetylen är ett gasformigt bränsle, vilket exempelvis kan användas vid förbränning när höga temperaturer eftersträvas. För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi vid förbränning av acetylen med olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer.
Avtappningsförlust vid recirkulation av vatten
Avtappningsförlusten bidrar till vattenförlusterna i kyltorn eftersom detta vatten måste ersättas med spädvatten. Detta bidrar till den totala vattenförbrukningen. Avtappningsförlusterna uppstår eftersom en viss del av det cirkulerande vattnet måste avtappas för att salt- och saltkoncentrationen ej skall bli för stor. Storleken på avtappningsförlusterna ges av diagrammet nedan.
Enligt VVS-handboken är det möjligt att genom lämplig kemikaliebehandling av vattnet öka bland annat kalciumsalternas löslighet så att de förblir lösta ända upp till cirka 100°dH. Således är det möjligt att öka koncentrationen upp till fem gånger vid ett spädvatten som har 20°dH.
Källa: VVS-handboken
Eldningsolja
Här hittar du excelfiler för beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av eldningsolja 1, 3, 4 och 5 vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer.
Eldningsolja 1
Rökgasberäkningar - Eldningsolja 5 (EO5-Bränsledata.xls, 156 KB)
Läs gärna mer om eldningsolja i vår artikel om energiinnehåll i olja och på Preems hemsida.
Eldningsolja 3
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av eldningsolja 3 vid olika luft/syrekvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Rökgasberäkningar - Eldningsolja 3 (EO3-Bränsledata.xls, 156 KB)
Eldningsolja 4
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av eldningsolja 4 vid olika luft/syrekvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Rökgasberäkningar - Eldningsolja 4 (EO4-Bränsledata.xls, 156 KB)
Eldningsolja 5
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av eldningsolja 5 vid olika luft/syrekvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Rökgasberäkningar - Eldningsolja 5 (EO5-Bränsledata.xls, 156 KB)
Etan (C2H6)
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av etan vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Etylen (C2H4)
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av etylen vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Koksugnsgas
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av koksugnsgas vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer, se excelfil nedan.
Rökgasberäkningar Koksugnsgas (Koksugnsgas-Bränsledata.xls, 155,50 KB)
Läs gärna mer om energirika processgaser som genereras vid malmbaserade järn- och stålverk (som koksugnsgas) samt om energiförbrukning vid järn- och ståltillverkning på Jernkontorets hemsida.
LD-gas
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av LD-gas vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer, se excelfil nedan.
Rökgasberäkningar - LD-gas (LD-gas-Bränsledata.xls, 155,50 KB)
Läs gärna mer om energirika processgaser som genereras vid malmbaserade järn- och stålverk (som LD-gas) samt om energiförbrukning vid järn- och ståltillverkning på Jernkontorets hemsida.
Masugnsgas
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av masugnsgas vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Rökgasberäkningar - Masugnsgas (Masugnsgas-Bränsledata.xls, 155,50 KB)
Läs gärna mer om energirika processgaser som genereras vid malmbaserade järn- och stålverk (som masugnsgas) samt om energiförbrukning vid järn- och ståltillverkning på Jernkontorets hemsida.
Naturgas
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av naturgas vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Rökgasberäkningar - Naturgas (Naturgas-Bränsledata.xls, 155,50 KB)
Läs gärna mer om naturgas på Energimyndighetens hemsida.
Propan (C3H8)
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av propan vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer.
Propan 95
För beräkning av rökgasmängd, rökgassammansättning och rökgasentalpi för förbränning av Propan 95 vid olika luft/syrgaskvoter och rökgastemperaturer, se bifogad excelfil.
Rökgasberäkningar - Propan 95 (Propan 95-Bränsledata.xls, 188 KB)
Satsugnar
Med satsugn, eller batch-ugn som det också kallas, avses en ugn som lastas och avlastas diskontinuerligt. En batch-ugn arbetar i cykler och materialet i ugnen rör sig inte under värmningsprocessen. Detta gör att temperaturen i materialet varierar med tiden, men temperaturen varierar inte med var lasten är placerad i ugnsrummet vid en viss tidpunkt. Vid i och urlastning går ugnen oundvikligen på tomgång. I förhållande till kontinuerliga ugnar är batch-ugnar relativt lätta att konstruera och de är även flexibla. De lämpar sig dessutom för värmning i kontrollerad atmosfär. Batch-ugnar används bland annat för anlöpning, glödgning, normalisering, härdning och uppkolning. . Flera olika typer av batch-ugnar används inom stålindustrin.
Exempel på batch-ugnar som används inom stålindustrin är:
• Klockugnar
• Skänkugnar
• Bogiehärdugn
• Gropugn
Läs mer om...
hur man ställer upp en energibalans för en ugn här
hur man energieffektiviserar exempelvis en ugn här
Shomate ekvationen
Shomate ekvationen används för att beräkna värmekapacitet, entalpitet och entropi för ideala gaser i standardtillstånd (1 bars tryck, rena gaser):
C°p = specifik värmekapacitet [J/mol,K]
h°(T) = entalpitet [kJ/mol]
S° = entropi [J/mol,K]
T = absolut temperatur [K]
Källa: NIST Webbook of Chemistry
Lämpliga luftflöden per kvadratmeter golvyta i stålverk
Lämpliga luftflöden per kvadratmeter golvyta inom stålverk enligt VVS-handboken är:
• Sintringsverk 20 - 30 l/s
• Smältverk 40 - 60 l/s
• Järnsvampverk 30 l/s
Värmeledningsförmåga och U-värden för olika material
För beräkning av transmissionsförluster från byggnader används värmeledningsförmåga och U-värden för olika material. Exempel på värmeledningsförmåga för olika material hämtat från Swedisol:
|
Material |
λ - värde |
Material |
λ - värde |
|
Mineralull |
0,037 |
Cellplast |
0,037 |
|
Trä |
0,14 |
Plywood |
0,14 |
|
Betong |
1,7 |
Lättbetong |
0,12 |
|
Gipsskiva |
0,25 |
Spånskiva |
0,14 |
|
Golvspånskiva |
0,18 |
Träfiberskiva |
0,14 |
|
Stål |
50 |
Rostfritt stål |
17 |
|
Puts |
1,0 |
Fasadtegel |
0,60 |
Beräknade U-värden för olika byggnadsdelar ger en bra uppfattning om var åtgärder kan sättas in.
Följande tabell avser rekommenderade tjocklekar på mineralullsisolering beräknade enligt LCC-metoden.
|
Konstruktion |
Klimatzon |
Klimatzon |
||
|
Söder |
Norr |
|||
|
mm |
Ui |
mm |
Ui |
|
|
Yttervägg, lätt fasad eller tegel |
300 |
0,13 |
350 |
0,12 |
|
Yttervägg, putsad |
270 |
0,14 |
300 |
0,13 |
|
Vindsbjälklag |
500 |
0,07 |
650 |
0,06 |
|
Låglutande tak och industritak |
240 |
0,15 |
260 |
0,13 |
|
Krypgrund |
340 |
0,10 |
400 |
0,08 |
|
Platta på mark |
200 |
0,16 |
240 |
0,14 |
|
Platta på mark, |
300 |
0,12 |
350 |
0,10 |