Reglering av tryckluft till slampressar

Före åtgärd

Torkning av sligen i anrikningsverket G1A sker i fem stycken s.k. pressluftfilter. Den våta sligen pressas samman med hjälp av ett hydraulsystem och samtidigt blåses tryckluft från en kompressor in i pressen. Tryckluften släpptes in helt oreglerat i pressen och det fanns ingen mätning av volymen tryckluft som förbrukades.
 

Åtgärd

Kompressorerna försågs med frekvensomriktare för att kunna reglera varvtalet. Vidare gjordes ombyggnader av styrsystemen för pressarna för att få optimal styrning av tryckluftsförbrukningen. Vid ombyggnaden fanns fem pressar som samtliga då byggdes om. I dag finns sju. pressar samtliga utformade med styrning av tryckluften.
 

Resultat

Elförbrukningen till kompressorerna mättes före och efter åtgärderna. Resultatet blev att elförbrukningen minskade med cirka 730 MWh/år, vilket är praktiskt taget en halvering av elförbrukningen.
 

Lönsamhet

Investeringskostnaden var 105 000 kronor och payoff-tiden blev 0,6 år. Detta är en av de lönsammaste energiåtgärder vi genomfört.

Press 5 under drift. Styrventil för tryckluft undre bilden till vänster

Kontakt: Boliden Mineral

Rekuperatorbyte i Mediumvalsverkets stegbalksugn

Före åtgärd

I ugnen användes Eo5 LS som bränsle. Rekuperatorn var konstruerad för medströms värmeväxling och var byggd med dyra rör som hade högt korrosionsmotstånd. Allt för att inte rören i rekuperatorn skulle bli så varma att vanadinbeläggningar på ytan skulle medföra svåra korrosionsproblem. Före semestern 2010 var rekuperatorn som varit i drift de senaste tio åren sliten och effektiviteten hade minskat. Ett byte av rekuperator hade förberetts till semesterstoppet.
 

Åtgärd

Den nya rekuperatorn var konstruerad för korsvis värmeväxling vilket ger högre temperatur på förbränningsluften till brännarna och därmed minskad bränsleförbrukning i ugnen. Den högre temperaturen på förbränningsluften, och därmed även högre temperatur på rekuperatorrören, kunde accepteras trots att rekuperatorn var byggd med rör som var avsevärt billigare än i tidigare rekuperatorer. Detta var möjligt eftersom man för cirka två år sedan bytt oljekvalitet till Eo3 LS som inte innehåller vanadin.
 

Resultat

Oljeförbrukningen i ugnen har minskat med cirka sju % (vid lika stort värmt tonnage). Driftförhållandena i ugnen har förbättrats. Den nya rekuperatorn kostade mindre än hälften av vad den gamla kostade. En del ombyggnader av bl.a. luftkanaler blev förstås nödvändiga vid byte från medströms- till korsströms värmeväxling.
 

Lönsamhet

Återbetalningstiden för rekuperatorbytet är cirka två år.

Den nya rekuperatorn ovanpå ugnen

Kontakt: Ovako, Oy AB

Sänkning av temperaturen i avfrostningsbad nr 2

Före åtgärd

Avfrostningsbadet används för att ta bort frostbeläggning och snö från rören innan de läggs på lager. Detta för att inte rören/ämnen skall rosta (de som inte är höglegerade) och för att vatten från snö och is inte ska droppa på färdiga lagerlagda rör/ämnen. Temperaturen i badet ska vara inställd på 60 °C men uppmättes till cirka 75 °C. Motivet för denna högre temperatur var att det inte ska ta så lång tid att frosta av rör/ämnena samt att eliminera risken för legionella i badet. Badet slogs på i början av oktober och stängdes av i mitten av april. Ånga tillfördes hela tiden för att kompensera dels för värmeförluster från badet, dels för temperaturfall på cirka 1,5 °C vid doppning av rör/ämnen. Badet saknade dessutom ångfälla och är inkopplad som sista förbrukare i en ångledning så det gick inte att stänga av ångan då frysrisk fanns vintertid.
 

Åtgärd

Badet fylls med kallt vatten på hösten och man låter badet själv inta rumstemperatur 20 °C, som är den nya badtemperaturen. Den befintliga termostatstyrda ångventilen ersattes av en mjuköppnande on/off-ventil, en ångfälla monterades samt en styrenhet till en on/off brytare med timerfunktion inställd på cirka tio minuter. Vid avfrostning av mycket kalla ämnen öppnas ångtillförseln via en knapptryckning av operatören efter att ämnena sänkts ned i badet och stängs när operatören trycker på knappen igen, alternativt stängs automatiskt efter tio minuter.
 

Resultat

Ångförbrukningen för varmhållning av badet eliminerades. Energi, motsvarande den energi som upptas av de kalla ämnena från badet, måste tillföras med ånga för att hålla badtemperaturen konstant.
 

Lönsamhet

Kostnad för att genomföra åtgärden var cirka 55 000 kronor. Energivinsten av åtgärden blir 405 MWh/säsong och payoff-tiden är cirka tre månader.

Resultatet av en termografering vid badning av ämnen, före åtgärd

Kontakt: Sandvik Materials Technology

Södra pumpstationen tagen ur drift

Före åtgärd

Kylvatten pumpas från Kolbäcksån till verket med hjälp av två stycken pumpstationer, den norra och den södra. I södra delen av verksområdet levererades en liten del av kylvattnet till ett närbeläget företag. Södra pumpstationen är utrustad med två varvtalsreglerade pumpar som drivs av elmotorer med märkeffekten 160 kW.
 

Åtgärd

Trycket på kylvattnet har under många år varit cirka sex bar men under 2007 började man successivt sänka trycket och det visade sig att ett tryck på 5,1 bar var tillräckligt. Det närbelägna företagets verksamhet upphörde under 2008 och därmed även dess kylvattenförbrukning. Sammantaget gjorde dessa förändringar det möjligt att helt enkelt stänga av södra pumpstationen i november 2008.
 

Resultat

Under 2009 minskade elförbrukningen för kylvattenpumpning till verket med 500 MWh vilket motsvarar 250 000 kronor om elenergin värderas till 0,5 kr/kWh.
 

Lönsamhet

Åtgärderna har genomförts av egen personal och utan några investeringar. Lönsamheten är därför mycket hög. Payoff-tiden uppskattas till cirka en månad.

Pumparna i södra pumpstationen

Kontakt: Fagersta Stainless AB

Temperaturstyrning av ridåfläktar vid 6 portar

Före åtgärd

Ridåfläktarna startas när porten öppnas och stoppas när porten är helt stängd. Fläktarna har till uppgift att förhindra att stora mängder utomhusluft dras in i lokaler vid portöppningar. På försommaren stängdes fläktarna av helt (dvs. aldrig i drift) när man i produktionen tyckte att temperaturen ute var tillräckligt hög och att luftflödet in i lokalen kunde accepteras. På hösten slogs de på (i drift då port är öppen) då man ville undvika att få in kall utomhusluft. Detta innebar att fläktarna var avslagna vid portöppningar ungefär från 15 maj till 15 september, dvs. under fyra månader. Under åtta månader var de i drift vid portöppningar.
 

Åtgärd

Montering av automatik som gör att ridåfläktarna startar vid portöppning endast om temperaturen utomhus är lägre än +11 °C och värme tillförs för uppvärmning av lokalen.
 

Resultat

Ridåfläktarna startar bara vid behov i övrigt står de still. Eftersom fläktar även låter illa när de körs blev arbetsmiljön lite trevligare varma vår- och sensommardagar när fläktarna inte kördes alls.
 

Lönsamhet

Installationskostnad för denna åtgärd blev 6 · 4500 kronor. Energiförbrukningen uppmättes till 6 · 404 kWh/dygn före åtgärd. Beräkningar gjorda på elförbrukningen efter åtgärder visade att besparingen blir cirka 98 MWh/år. (Vid beräkningarna har hänsyn tagits till bl.a. användarfrekvensen av ridåfläktarna samt en jämförelse av väderdata 5 år tillbaka i tiden.) Payoff-tiden för åtgärderna på dessa 6 portar är något kortare än 1 år.

Bilden till vänster visar ridåfläktar på båda sidor om porten. Bilden till höger visar temperaturgivar/styrenhet monterad på yttervägg. Inställningen av temperatur görs enkelt med en skruvmejsel under locket på givaren.

Kontakt: Sandvik Materials Technology

Tidsstyrning av motorvärmare

Före åtgärd

Industriområdets parkeringsplatser har motorvärmaruttag till personalens och besökarnas bilar. Personalens motorvärmare används alla veckans 168 timmar eftersom produktionen körs kontinuerligt. Detta gäller under de kalla månaderna november, december, januari, februari och mars. Övriga månader används inte motorvärmarna. Detta betyder att den årliga drifttiden per uttag var 3360 timmar. Med ett genomsnittligt effektuttag på 1 kW blev elförbrukningen 3360 kWh/år och uttag.
 

Åtgärd

Genom att investera i tidsstyrda motorvärmaruttag som kopplas in en timme före avresan reducerades drifttiden från 168 till 21 timmar per vecka. Elförbrukningen per år minskade från 3360 kWh per uttag till 420 kWh per uttag.

Resultat

Energibesparingen för varje motorvärmare blev 2940 kWh/år och totalt  658 560 kWh/år på 224 stycken uttag.
 

Lönsamhet

Den totala investeringen var 310 000 kronor och payoff-tiden cirka 1,3 år.

Till vänster visas ett gammalt motorvärmaruttag och till höger den nya modellen där man med knapparna – och + kan ställa in avresetiden separat för varje uttag.

Kontakt: Outokumpu Stainless

Tätning av läckor i tryckluftsystemet

Före åtgärd

Tryckluften som förbrukas inom industriområdet i Degerfors produceras av tre stycken Atlas-Copco-kompressorer av typen ZR5. Elförbrukningen uppgick till cirka 6344 MWh/år 2004.
 

Åtgärd

Man började göra ronder för att upptäcka och därefter täta läckor. Ronder görs två gånger per år. Både ronder och tätning av läckor görs med egen personal.
 

Resultat

Diagrammet nedan visar att elförbrukningen i kompressorerna var 6344 GWh år 2004 till 5076 MWh år 2007. Det betyder minskade elkostnader med 621 000 kronor år 2007 med ett elpris på 49 öre/kWh.
 

Lönsamhet

Externa kostnader var cirka 15 000 kronor för inköp av utrustning för läcksökningen. Egen arbetstid för att täta läckorna är inte redovisad men det råder ingen tvekan om att insatserna har varit mycket lönsamma. En tystare arbetsmiljö på grund av minskat buller från läckagen har fåtts “på köpet”.

Diagrammet visar elförbrukningen i MWh för tryckluftproduktionen åren 2004 till och med 2010. År 2008 investerade vi i ytterligare en varvtalsstyrd kompressor för att sänka elförbrukningen.

Kontakt: Outokumpu Stainless

Varvtalsreglering av fläktar för utsug av ånga

Före åtgärd

Flytande stål gjuts kontinuerligt till färdiga stålämnen i stränggjutverket. Vid gjutning besprutas och kyls stålytan med vatten. Vattnet förångas och evakueras av två fläktar som blåser ut ångan över tak genom två separata system. Motorernas märkeffekter var 55 kW/st. Fläktarna var utrustade med spjällreglering som inte fungerat på många år. Det har dessutom varit svårt att starta fläktarna efter produktionstopp pga. stora startströmmar. En energianalys gjordes för att få fram eleffektbehovet vid normal drift. Analysen visade att fläktarna drog cirka 10 % mer effekt när de var i drift mellan gjutningar, dvs. när det inte fanns något behov av fläktarna. Orsaken var att när endast luft drogs ut genom fläktarna erhölls inte det starkare självdraget i kanalen som vid normal drift orsakas av värmen i ångan.
 

Åtgärd

Två nya motorer, märkeffekt 55 kW/st, med högsta energiklass IE3 och två frekvensomriktare installerades. Varvtalet på fläktarna styrs nu ned, mellan gjutningarna och under produktionsstopp, när ingen ånga bildas.
 

Resultat

Elförbrukningen minskade med 300 MWh/år. Värmeförbrukningen i lokalen har också minskat då mindre volymer varm luft sugs ut från lokalen under perioder när ingen ånga bildas. Denna minskade värmeförbrukning har inte värderats. Det minskade underhållet på ångutsugssystemet har inte heller värderats.
 

Lönsamhet

Payoff-tiden för motorbyten och frekvensomriktare är cirka två år. Om hänsyn tas till minskad värmeförbrukning och minskat underhåll blir payoff-tiden ännu kortare.

De nya fläktmotorerna

Kontakt: BIS Production Partner AB

Värme från kompressorer värmer returvatten i fjärrvärmenät

Före åtgärd

Inom industriområdet finns en kompressorcentral med fyra stycken kompressorer. Total elförbrukning var under 2009 cirka 3300 MWh. Kompressorerna är vattenkylda och det uppvärmda kylvattnet leddes ner i dagvattenavloppet.
 

Åtgärd

Ett system med värmeväxlare, pumpar, rör, ventiler och styrsystem installerades. Det uppvärmda kylvattnet från kompressorer, med temperaturer på 70-80 °C, leds i en ledning till en värmeväxlare som förvärmer returvattnet i fjärrvärmekretsen med cirka 20-40 °C. Kylvattnet kyls vidare i värmeväxlare för spädvatten och kondensat och sedan för industrivatten innan det återförs till kompressorerna.
 

Resultat

Energin i det varma kylvattnet från kompressorerna tas nu tillvara istället för att gå med avloppet. Den återvunna värmeeffekten är cirka 210 kW i genomsnitt. Under år 2009 tillfördes fjärrvärmevattnet cirka 1700 MWh, dvs. ungefär hälften av den elenergi som kompressorerna förbrukade.
 

Lönsamhet

Åtgärden sänkte värmningskostnaderna för Outokumpu i Degerfors med 850 000 kronor per år. Payoff-tiden för åtgärden är cirka ett år.

Ett schema som visar systemet

Kontakt: Outokumpu Stainless

Ökad trivsel genom byte av kvicksilver till keramiska metallhalogenlampor

Beskrivning

Bilden visar en park med bländande belysning med dålig färgåtergivning.
 

Åtgärd

Byte från kvicksilverlampor till keramiska metallhalogenlampor. Investeringskostnaden var 301 000 kronor.
 

Resultat

Här var man tvungen att byta belysningen, för att uppskatta en eventuell ekonomisk besparing bör man jämföra investeringskostnaden med att byta till nya kvicksilverlampor. Man får dock en minskad energianvändning och framförallt ökad trivsel och en betydligt bättre färgåtergivning. Effektreduceringen blev 0,8 kW, energibesparingen 3,2 MWh/år.

Park med kvicksilverbelysning

Samma park efter byte till keramiska metallhalogenlampor

Byte från kvicksilver till högtrycksnatriumlampor

Beskrivning

En verkstadslokal med en yta av 10 000 m² uppdelade i fem s.k. ”skepp” belystes med äldre kvicksilverlampor monterade i taket. Totalt fanns 200 armaturer med en totalt installerad effekt på 110 kW. Under produktionstid (110 timmar/vecka) var all belysning påslagen.
 

Åtgärd 

De befintliga armaturerna ersattes med nya armaturer med högtrycksnatriumlampor. Samtidigt infördes sektionering och styrning av belysningen i syfte att ha bra ljus i de sektioner av skeppen där verksamhet pågår. I övriga sektioner ska belysningen vara släckt. Dessutom finns rörelsevakter som tänder en ”grundbelysning” med lysrörsarmaturer om någon person går in i en belysningszon under icke-produktionstid. Investeringskostnaden var 1 miljoner kronor.
 

Resultat

Den nya belysningen har en mycket behagligare färg samt bättre ljusstyrka 500-600 lux att jämföra med 300-400 lux på den gamla belysningen. Den sammanlagda installerade effekten halverades till 55 kW. Elkostnaden för belysning minskade från 97000 kronor till 35000 kronor. Underhållet kommer att minska kraftigt. Investeringen beräknas vara betald på fem år och livslängden för den nya belysningen är cirka 15-20 år.

Ny armatur till vänster, gammal armatur till höger

Byte från kvicksilver till prismalencearmaturer med keramiska metallhalogenlampor

Beskrivning

En verkstadslokal belystes med 24 stycken äldre kvicksilverlampor, på vardera 400 W, monterade i taket. Total installerad effekt, inklusive driftdon, var 12 kW.
 

Åtgärd

De befintliga armaturerna ersattes med 30 stycken 150 W Prismalence-armaturer med keramiska metallhalogenlampor. Det riktade ljuset med mycket begränsat ströljus skapar goda förutsättningar för bra belysning. Investeringskostnaden var cirka 120 000 kronor.
 

Resultat

Den nya belysningen har en mycket behagligare färg samt bättre ljusstyrka 600 lux att jämföra med 200 lux på den gamla belysningen. Den sammanlagda installerade effekten minskade från 12 kW till 5 kW. Elkostnaden för belysning minskade ned 60 %. Underhållet kommer att minska kraftigt. Investeringen beräknas vara betald på åtta år och livslängden för den nya belysningen är cirka 15-20 år.

Kvicksilverbelysning

Keramisk metallhalogenbelysning

Byte från T8 Lysrör med drossel till T5 lysrör med HF-don

Beskrivning

En verkstadslokal med en yta av 3750 m² belystes med äldre T8 lysrör med drossel. Totalt installerad effekt var 56 kW. Den årliga energianvändningen var 206 MWh. Drift och underhållskostnaderna låg på 45 000 kronor per år.
 

Åtgärd

De befintliga armaturerna ersattes med nya högfrekventa armaturer med T5 lysrör. Investeringskostnaden var 51000 kronor.
 

Resultat

Den nya belysningen ger lika mycket ljus som innan. Den sammanlagda installerade effekten minskade från 56 kW till 27 kW. Energianvändningen för belysningen minskade med 105 MWh/år och elkostnaden halverades. Drift och underhållskostnaderna har minskat med 26 000 kronor per år. Investeringen beräknas vara betald på mindre än ett år och livslängden för den nya belysningen är cirka 15-20 år.

Byte från äldre T8 till nya moderna T5 lysrör

Beskrivning

En verkstadslokal med en yta av 624 m² belystes med 207 äldre T8 lysrör med drossel. Totalt installerad effekt var 14,7 kW (23,6 W/m²). Den årliga energianvändningen var 73,5 MWh.
 

Åtgärd

De befintliga armaturerna ersattes med nya högfrekventa armaturer med T5 lysrör. Investeringskostnaden var 70100 kronor.
 

Resultat

Den nya belysningen ger lika mycket ljus som innan. Den sammanlagda installerade effekten minskade från 14,7 kW till 5,9 kW. Energianvändningen för belysningen minskade med 44 MWh/år och elkostnaden minskade med 60 %. Investeringen beräknas vara betald på två år och livslängden för den nya belysningen är cirka 15-20 år.

Energieffektivisering i kylvattensystem

Sänkning av kylvattentrycket vintertid
 

Beskrivning

Kylvattnet ut från en stor pumpstation hade ett tryck på 4,5 bar. Stationen var utrustad med sju pumpar med en sammanlagd installerad effekt på 1950 kW. Mätningar och analyser visade att det är möjligt att sänka trycket på kylvattnet under perioder när kylvatten har en temperatur under 10 °C, dvs. under cirka 6 månader per år.
 

Åtgärd 

Börvärdet för trycket ändrades till 3,8 bar vid kylvattentemperaturer under 10 °C och 4,5 bar vid vattentemperaturer över 10 °C.
 

Resultat

Elanvändningen i pumpstationen minskade med 10 % under perioden med sänkt börvärde. Detta medförde minskad elkostnad med 130 000 kronor per år.
 

Lönsamhet

Payoff-tiden var mindre än en månad. Diagrammet nedan visar hur effektbehovet beror av kylvattenflödet. Under mätperioden har olika kombinationer av pumpar körts. Som synes minskar eleffekten med cirka 220 kW vid en trycksänkning från 4,55 till 3,8 bar. Sänkning av kylvattentrycket vintertid.

Totala eleffektbehovet för pumpdrift vid olika trycknivåer

Kontakt: SSAB i Borlänge

Energieffektivisering inom SSAB Oxelösund under perioden 1996-2007

SSAB i Oxelösund har genomfört ett stort antal åtgärder för effektivare energianvändning.

Rapport, på 17 sidor, som beskriver åtgärder, arbetssätt, erfarenheter m.m. under 10 år.

SSAB, Oxelösund

Kontakt: SSAB Oxelösund

Förändrat driftsätt av kylvattensystem

Beskrivning

För kylning av trådvalsverket, vid Fagersta Stainless AB i Fagersta kördes ett kylvatten med tillhörande reningsanläggning kontinuerligt vid trycket 5,4 bar. I systemet finns två s.k. filterpumpar som är varvtalsreglerade. Den ena körs vid konstant varv och den andra regleras så att trycket i utgående ledning är konstant. Dessutom finns en reservpump. Kylvattenflödets storlek beror av produktionen i verket och varierade mellan 150 m³/h när produktionen stod stilla och 700 m³/h vid full produktion.
 

Åtgärd

Driftsättet i reningsverk och filterpumpar har ändrats så att under alla stopp stängs ena pumpen av och den andra varvas ner så att trycket i systemet minskas till 3,8 bar.
 

Resultat

Denna förändring av driftsättet har minskat elenergin till systemet med 210 MWh.
 

Lönsamhet

Elenergin värderas till 0,5 kr/kWh vilket gör att besparingen är cirka 100 000 kr/år. Inga investeringar har gjorts utan endast en analys av driftsättet och nya driftinstruktioner till driftpersonalen. Payoff-tiden blir någon vecka.

Filterpumparna

Kontakt: Fagersta Stainless AB

Minskad tomgångskörning av induktionsvärmare

Lönsam eleffektivisering hos Ruukki Wirsbo Stålrör AB
 

Beskrivning

Vid tillverkningen av stålrören värms rörämnen med diameter 90-120 millimeter och tjocklek 2-6 millimeter från rumstemperatur till cirka 900 °C i en elektrisk induktionsvärmare med märkeffekten 6000 kW. I produktionen uppstår driftstopp, både planerade och oplanerade, av varierande längd. Tidigare har induktionsvärmaren körts på tomgång under driftstoppen. Eleffekten vid tomgång är cirka 700 kW.
 

Åtgärd

Nu har en automatik installerats som gör att induktionsvärmaren stängs av när ett driftstopp varat i mer än fem minuter. När driften påbörjas startar induktionsvärmaren automatiskt.
 

Resultat

Automatiken har medfört att elförbrukningen har minskat med cirka 200 MWh per år vilket medfört en kostnadsminskning på cirka 100 000 - 150 000 kronor per år.
 

Lönsamhet

Payoff-tiden är cirka fyra månader.

Induktionsugnen

Kontakt: Ruukki Wirsbo Stålrör AB

Minskad varmhållning av bad där trådringar doppas

Beskrivning

Hos Fagersta Stainless AB i Fagersta finns bad där trådringar doppas för att skapa rätta förutsättningar för tråddragningen. Ett av baden (vikafil), som har en temperatur på 80 °C, används en gång per vecka under cirka tre timmar. Badet varmhölls tills nästa användning. Behållaren för badet är gjord av oisolerad plåt och har lock. Värmningen sker genom att ånga får kondensera i badet.
 

Åtgärd

Efter användningen stängs nu ångtillförseln och badet får svalna ner till cirka 20 °C vilket tar ungefär 40 timmar. Cirka fyra timmar före nästa användning öppnas ångtillförseln och badet värms till 80 °C.
 

Resultat

Avsvalning och uppvärmning i stället för varmhållning hela tiden har minskat ångtillförseln med 60 MWh. Ångan produceras i el-ångpannor.
 

Lönsamhet

Elenergin värderas till 0,5 kr/kWh vilket gör att besparingen är 30 000 kronor per år. Inga investeringar har gjorts utan endast en analys av driftsättet och nya instruktioner till driftpersonalen. Payoff-tiden blir någon vecka.

Vikafilbadet

Kontakt: Fagersta Stainless AB

Rörelsevakter släcker belysningen

Beskrivning 

Outokumpu i Örnsköldsvik har många lokaler med mycket belysning. I många utrymmen som t.ex. toaletter, trapphus, kontor, fikarum, verkstäder och även utomhus är belysningen påslagen när det inte finns något behov av belysning. Dvs. när ingen person är närvarande eller när det är ljust även utan belysning.
 

Åtgärd

På ett 70-tal platser har strömbrytare bytts ut mot rörelsevakter eftersom det är svårt att komma ihåg att släcka belysningen när detta är möjligt.
 

Resultat 

Det finns inga mätningar på uppnådd energibesparing eftersom belysningen matas från olika ställverksgrupper och därför inte kan särskiljas. Åtgärderna bidrar dock till dels lägre elkostnader, dels till ökad energimedvetenhet hos personalen eftersom en belysning som är tänd helt i onödan sänder ut en tydlig signal om att ”här spelar det ingen roll att vi slösar med elenergin”.
 

Lönsamhet

Payoff-tiden kan inte beräknas men det ökade medvetenheten om energieffektivisering är viktig vid genomförande av helt andra åtgärder.

Kontakt: Outokumpu Stainless Tubular Products, Örnsköldsvik