Med stökiometrisk förbränning avses förbränning där syrgastillgången exakt motsvarar den mängd som teoretiskt går åt för att fullständigt förbränna ett bränsle. För ett generellt bränsle, innehållande kol, väte och syre, ges stökiometrin av följande formel för syrgasförbränning:
och för luftförbränning:
Den mängd syrgas eller luft som åtgår för att stökiometriskt förbränna ett bränsle kallas teoretiskt eller stökiometriskt luft/syrgasbehov.
Med understökiometrisk respektive överstökiometrisk förbränning menas förbränning där luft/syrgasmängden understiger respektive överstiger det teoretiska luft/syrgasbehovet. Detta innebär att det antingen kommer att finnas ofullständigt förbränt bränsle eller luft/syrgas i rökgasen. Hur stort över- eller underskottet är brukar anges med hjälp av begreppet luft/syrgaskvot.